Att skogen gått från den viktigasteresursen till ett problem är en av de mest nedslående saker som hänt under senare år. Ibland känns det som att vi lever i en låtsasvärld där fakta har allt mindre betydelse, skriver Knut Persson.
I veckans krönika i Land Skogsbruk ger Jenny Karlsson en bild av hygget, som det inte hörs något om i mediabruset som nu pågår kring skogen.
Norge och Finland har lämnat tvångsmetoderna vid skydd av skog. Genom att involvera och uppmana skogsägare att anmäla höga naturvärden för skydd till staten har konflikterna i skogen försvunnit, skriver företrädare för Norra Skog.
I Vetenskapens världs programserie”Slaget om skogen” målas kampen upp mellan en stor och rik skogsindustri och väna miljöorganisationer. 300 000 familjeskogsägare glöms helt bort, skriver Ester Hertegård.
Äntligen börjar samhället öppna upp sig. Nu är man så trött på alla skogsmöten på nätet via Teams, Skype och Zoom.
Den nordiska björken är unik. Låt oss utveckla denna unika och förnyelsebara naturresurs, skriver debattören.
Allmänheten behöver komma ut och upptäcka skogens sociala värden med egna ögon. Det gäller även miljöministern, vilken uppenbarligen lever i villfarelsen att det krävs reservat för att idka friluftsliv, skriver Pär Fornling.
Om alla vi skogsägare bestämmer på lite olika sätt blir det mångfald både bland skogsägare och i skogen. Ingen annan ska bestämma vad som är viktigt, skriver Helena Löthgren, skogsägare i Lindesberg i veckans krönika.
Skogsägarna behöver fundera över den politiska utvecklingen både i EU och Sverige. Men även vad man kan göra för att bättre hänga med i prisuppgångar på förädlade skogsprodukter, skriver Knut Persson.
Trots idogt arbete når vi inte ute med budskapet om vårt skogsbruk. Vi måste fundera på hur vi kan bli bättre, konstaterar Torgny Persson, innovations- och forskningsdirektör på Skogsindustrierna.
Det skjuts inte tillräckligt med älg för att minska betesskadorna i skogen. Men det finns ett bra medel för att älgarna ska kunna skjutas där de är, nämligen avlysningsjakt, skriver Karin Lindhagen.
Det behövs ett annat tilltal, nya vägar och ödmjukhet för att skogsnäringen ska nå ut till allmänheten i debatten, skriver Pär Fornling i sin ledare.
Måste jag vilja göra om hela fastigheten till ett reservat eller till naturvård för att jag är kvinna? Ska jag inte vilja eller kunna prata ekonomi? Det undrar skogsägaren Haidi Andersson i veckans krönika.
Jag tror att det som händer nu ger vår förnybara resurs en otrolig möjlighet, men det gäller att vi tar tillvara på den. Det skriver Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna, i veckans krönika.
Regeringen måste samverka med andra EU-länder för att skydda det nationella självbestämmandet över skogen. Det skriver Sverigedemokraterna i Miljö- och jordbruksutskottet och ber socialdemokratiska EU-parlamentariker om hjälp.
Att åtminstone fördubbla anslagen till förädling är en väldigt billig investering för klimatet, skriver Per Fornling i veckans ledare.
Med tanke på de ökande riskerna och de alltmer komplexa avvägningarna som skogsägare behöver göra, är det viktigare än någonsin att beslutsunderlagen tar ett stort kliv framåt.
"Om brukandet minskar så minskar skogens klimatnytta. Det gör motståndet mot skogsbruket till en stor klimatbov", skriver Ester Hertegård i veckans ledare.
"Det är feltänkt att Sverige ska tvingas undernyttja skogen som är en av våra främsta resurser för att kompensera för andra EU-länders utsläpp, skriver tre europaparlamentariker på debattplats.
Fakta som borde finnas med i en balanserad nationell naturvårdsdebatt saknas ofta, anser krönikören Anders Pettersson, skogsförvaltare.
På mobilen, surfplattan, datorn – läs vår tidning var du än befinner dig!
