Skogen behöver bli relevant för alla
Skogen behöver bli relevant för alla – inte bara för oss som är födda med den, skriver Land Skogsbruks nya krönikör Susanne Öberg.

Skogen behöver bli relevant för alla – inte bara för oss som är födda med den, skriver Land Skogsbruks nya krönikör Susanne Öberg.

Hur länge ska den orimliga svartmålningen av trakthyggesbruket få fortsätta? Och hur mycket skog, arbetstillfällen och förnybar råvara hinner förloras under tiden, undrar Ester Hertegård.

Det är ironiskt att skogsbruket är under angrepp samtidigt som livet på landet börjat uppvärderas.

Skogsdebatten går ut på att bara ett alternativ får finnas. Men valet av brukningsmetod ska styras efter markens och fastighetens förutsättningar och vi måste använda den metod som passar bäst för varje bestånd, skriver skogsägaren Marcus Klevegård.

Svensk skogsindustri har redan minskat sina fossila utsläpp med 60 procent sedan 2005. Hela 96 procent av allt bränsle som används är förnybart, svarar Skogsindustrierna.

Det finns anledning för skogsägarna att vara optimistiska om framtiden. Trots osäker politik och skogsdebatten är skogen en mycket viktig del i klimatarbetet, skriver Knut Persson.

KRÖNIKA: Erik Hjärtfors, skogsägare och träförädlare, drömmer om framtidens skogsbruk i sin sista krönika.

De naturvårdsträd som lämnas vid avverkningar betyder mycket för mångfalden och är bevis för att det både går att bruka skog och skapa biologisk mångfald, skriver Pär Fornling.

Ett diversifierat och klimatanpassat skogsbruk kan minska risker och samtidigt stävja några av de negativa effekterna av klimatförändringarna, anser debattörerna.

EU vill helst inte att vi ska bruka skogen alls, trots allt skogsbruket inneburit för vårt land, konstaterar Jenny Karlsson, ordförande för LRF Norrbotten.
Vill svenskt skogsbruk utvecklas till ett föredöme har skogsnäringen allt att vinna på ett tufft regelverk. Därför bör Sverige överge motståndet mot EU-regler och bli en konstruktiv part, skriver Magnus Nilsson.

Det är tydligt att vi inte har tillräcklig kunskap för att bedöma hur granbarkborreskadorna utvecklas. Men det finns inte mycket som tyder på att de blir mindre nästa år, skriver Knut Persson.

Självfallet är det okej att sälja sin skog. Särskilt om man inte är intresserad eller just vill leva ett annat liv. Men den som inte säljer sin skog får säkert vara med om en spännande resa, skriver Leif Öster.

Sverige behöver en regeringsom vid varje givet tillfälle står upp för våra intressen. Inte minst skogsbruket skulle ha mycket att vinna på det, skriver Jessica Polfjärd (M).

Med optimistiska familjeskogsägaresom ges chans att utvecklas kommer svensk skogsnäring inte bara överleva, utan även frodas i framtiden. Det skriver Ester Hertegård.

Vi har de senaste 100 åren förbättrat både klimatet och det biologiska livsrummet för djur och växter. Var är vår medalj, hurraropen och hyllningarna i media? Är inte detta en insats värd att uppmärksamma, skriver Helena Löthgren, skogsägare, Lindesberg.
Nyheten om att den globala avskogningen har minskat påtagligt under senare år verkar helt ha undgått ledande medier, skriver Kjell Andersson.

Det är en bra skogsproposition som ligger på riksdagens bord. Men det är inget imponerande dokument och kan i delar tolkas hur som helst, skriver Pär Fornling.

I skogsdebatten, där alltför ofta två stridande sidor målas upp, ställs inte sällan miljö och lönsamhet mot varandra. Jag skulle vilja påstå att de i själva verket är förutsättningar för varandra, skriver Torgny Persson, Skogsindustrierna.

Diskussionen om biologisk mångfaldär bra, men jag undrar om någon har funderat på vem som skapat den mångfald i skogen som alla vill värna och pratar om i dag, skriver Sven-Olof Jansson.

På mobilen, surfplattan, datorn – läs vår tidning var du än befinner dig!



