Ska svenskt skogsbruk räddas av Finland?
För svenskt skogsbruk är bekymret att Sverige företräds av en miljöminister som tycker att begränsningarna är bra och inte vill ändra så mycket, skriver Knut Persson i veckans ledare.
För svenskt skogsbruk är bekymret att Sverige företräds av en miljöminister som tycker att begränsningarna är bra och inte vill ändra så mycket, skriver Knut Persson i veckans ledare.
30 procent av Sveriges skog ska brukas med kontinuitetsskogsbruk, säger Naturskyddsföreningen i sin policy för skogen. Men hur ska detta genomföras, undrar debattören.
Skogsägare får leva med att skogen inte är statisk. I veckans krönika diskuterar Marit Bohlin skogsvårdsskuld och naturvårdsskuld.
Frågan om bioenergi har drabbats av tunnelseende, skriver Per Fornling i veckans ledare.
"Ibland känns det som om vi privata skogsägare är miljöbovar som helst ska klubbas ner", skriver debattören Erik Gustafsson.
Skogen ger arbete och inkomst inte bara åt skogsägarna, utan kan indirekt vara en förutsättning för att det finns kvar en livsmedelshandlare och en mack, skriver Knut Persson i veckans ledare.
När miljörörelsen talar om att skogen ska lämnas orörd, verkar den sakna kunskap om skogens historia och den pånyttfödelse som alltid har följt efter störningar såsom bränder eller storm, skriver skogsägaren Amalia Mattsson.

"Det vilar ett tungt ansvar på Sveriges representanter att stå upp för vår modell där produktion och miljö vävs samman." Det skriver representanter för LRF Skåne.

Att landsbygdsministerposten är borta i den nya regeringen, och att alla viktiga frågor om skogsbruket ska handhas av näringsminister Ibrahim Baylan oroar debattören Göte Carlsson.
Det har varit ett turbulent halvår för skogsnäringen. Under sommaren finns anledning att fundera över vad som gick fel under våren och hämta krafter inför en krävande höst, skriver Per Fornling i veckans ledare.
Familjeskogsägare som brukat sin mark i generationer har en helt annan förståelse för skogen än de som diskuterar skogsskötsel på en krog i Stockholm, tycker debattören.

Kristdemokraterna söker väljarnas mandat att omfamna skogen som en nyckelresurs i färdvägen mot koldioxidneutralitet. Mot oss står ett rödgrönt regeringsalternativ med djupa sprickor inom sig vad gäller synen på skogspolitiken, skriver Magnus Oscarsson och Sara Skyttedal.

Det vi gör i dag för att mota skadegörarna fungerar inte. Vi måste snabbt komma ner till betydligt lägre skadenivåer, konstaterar Knut Persson.

För landsbygden och för klimatets skull bör Sverigedemokraterna se över sin syn på biodrivmedel. Men det är uppenbart att klimatfrågan inte är prioriterad för partiet, replikerar tre centerpartister.

Skogsbruket har i ett trollslag gått från att vara viktigt i klimatarbetet, till att ses som stora stygga vargen.

Att räkna antal hektar som ägs av män i jämförelse med kvinnor är ett mycket trubbigt mått på jämställdhet i skogsbranschen. Att öka toleransen för en mångfald av olika typer av skogsbrukare är ett bättre sätt att värna trivsel i sektorn. Oavsett könstillhörighet, skriver Ester Hertegård.

Naturvårdsverket är mycket väl medvetet om det kontroversiella i förslaget att skydda 525 000 hektar fjällnära skog. Ändå föregår man den politiska processen för att bana väg för ett genomförande av reservatsbildningen, skriver Paul Christensson.

Med hög biologisk produktion klarar vi framtidens utmaningar bättre.
Moderaterna påstår att de står upp för den svenska skogen. Men de vill samarbeta med Sverigedemokraterna, som vill minska inblandningen av biodrivmedel och avskaffa skattelättnaderna på biodrivmedel. Hur gynnar det svenskt skogsbruk, undrar Centerpartiet.

Det finns massor att göra för att få bättre föryngringar, vilket är en förutsättning för att få skog med växtkraft och bästa klimatnytta, skriver Pär Fornling.

På mobilen, surfplattan, datorn – läs vår tidning var du än befinner dig!



