Tillbaka till rötterna för en tydligare profil
Efter nästan 100 år har spelplanen förändrats för skogsägarföreningarna. De näringspolitiska frågorna är förvisso plågsamt lika, men virkesmarknaden är olik. Det skriver Pär Fornling.

Efter nästan 100 år har spelplanen förändrats för skogsägarföreningarna. De näringspolitiska frågorna är förvisso plågsamt lika, men virkesmarknaden är olik. Det skriver Pär Fornling.

Vad som behövs är snarast en markanvändningskonvention. Då skulle olika sektorer tvingas att diskutera hur marken skulle användas på ett bättre sätt. Det skriver Reidar Persson, småskogsbonde och före detta biståndsbyråkrat.

Naturvårdsverket vill genom sin nya vägledning trumfa in ett nytt verktyg i älgförvaltningen för att jägarna ska ha en rolig jakt. Samtidigt nonchalerar myndigheten andra mål. Det skriver Lisbeth Larsson, Tibro.

Ibland behöver stridsyxor och politiska skiljelinjer läggas åt sidan för att uppnå ett större syfte. Det här ett sådant tillfälle. Det skriver Anna Nilsson.

När Skistar får avverka trots tretåig hackspett får skogsgrannarna betala priset. De stoppas att bruka sin skog när de får ta ansvaret för fågelns häckningsplats.

De skogsägare som har skiften nära Skistars utbyggnad har redan märkt av att det blir svårare bruka skogen.

Under 25 år var det en framgångsrik strategi, Sverige höll EU borta från skogsfrågor. Men de senaste fem åren har den varit katastrofal. Det skriver Knut Persson.

Om Svenska kyrkan fortsätter bruka sina skogar som ett skogsbolag, och inte är beredda att avstå en bråkdel av sina intäkter för att ändra på det, får de göra det utan mina skattepengar. Det skriver Lars Axelsson, skogsägare och medlem i Svenska kyrkan.

Inom kyrkan har samtal förts om kyrkans grundläggande värderingar med fokus på konkreta konsekvenser för förvaltningen av mark och skog. Vi konstaterar att det är ett par grundläggande faktorer är viktiga att ha med sig i debatten. Pether Nordin, civilekonom, och Eva Katarina Agestam, präst.

Läget i kyrkans skogar är bekymmersamt. Det stiften nu skyller skogsutredningen för, är tidigare av stiften egentillverkade synder. Det skriver Peter Lindgren, jägmästare, fotograf och organisationskonsult.

Det är viktigt att se att den miljöopinion som finns, inte minst bland unga medlemmar i Svenska kyrkan, förväntar sig att kyrkan ska kunna leda utvecklingen mot ett mer hållbart skogsbruk. Det skriver Lars Rydén och Bengt Gustafsson, medlemmar i det ekoteologiska seminariet vid Rättviks stiftsgård.

Min uppmaning till kyrkostyrelsen är: Följ de krav, regler och lagar som finns för skogsbruket idag. Kasta det som utredaren förelår i soptunnan. Det skriver skogsägaren P-A Pettersson, medlem i Svenska kyrkan.

Tvärtemot mot vad Tidöpartierna ofta framställer sig, så stärker deras förslag inte äganderätten, minskar inte byråkratin och ökar inte lönsamheten för skogsägare. Det skriver Rebecka Le Moine, riksdagsledamot för Miljöpartiet.

Alla insatser, från återvätning till krafttag för ökad tillväxt, bör vägas mot varandra för att få mest klimatnytta per insatt krona. Det skriver Pär Fornling.

Miljömålsberedningens förslag angående återvätning bygger inte på "teoretiska modeller" utan på en lång rad mätningar i olika fältförsök. Slutsatsen är att det normalt är till fördel för klimatet att återväta bördig torvmark. Det skriver Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist på Skogsstyrelsen.

I den allmänna debatten, har skogsskötsel blivit en binär fråga. Det finns med andra ord bara två alternativ: hyggesfritt eller trakthyggesbruk. Det är missvisande och en grov förvanskning av verkligheten som lägger en våt filt över odlarglädjen. Det skriver Pär Fornling.

Att forskare anlitas är klokt, om nu kyrkans skogar ska ställas om, vad är problemet med att aktuell forskning inhämtas innan beslut tas som påverkar kyrkans budget med hundratals miljoner kronor? Det skriver Simon Ekmåne, jägmästare.

Med röjningens hjälp kan jag få en mer varierad skog som bättre kan stå emot angrepp av insekter och väder. Det blir en livskraftigare skog, helt enkelt, skriver Helena Löthgren.

Om vi i branschen kan samordna våra resurser och insatser för att komma till rätta med kompetensbristen och öka synligheten av våra jobb kommer vi få ett ännu bättre genomslag. Det skriver Anna Ross, projektledare för Jobba grönt.

Bland de olika målkonflikter som ger bränsle åt skogsdebatten är den mellan skogens artrikedom och skogens klimatnytta förvånansvärt osynlig. Det skriver Torbjörn Fagerström, professor emeritus i teoretisk ekologi och Peter Holmgren, skoglig doktor.

På mobilen, surfplattan, datorn – läs vår tidning var du än befinner dig!



