Vilken påverkan har betesskador på tall ?
Varför inte låta tall och gran ”kämpa” med slyet, björk, sälg med mera, under uppväxten? Detta har jag funderat över men inte fått någon förklaring. Det skriver Barbro Winge, Åseda.

Varför inte låta tall och gran ”kämpa” med slyet, björk, sälg med mera, under uppväxten? Detta har jag funderat över men inte fått någon förklaring. Det skriver Barbro Winge, Åseda.

Högsta förvaltningsdomstolen kan tvinga staten att betala tilllbaka flera hundra miljoner kronor till skogsägare. David och Anna Magnusson är hoppfulla.
För prenumeranterSedan ungefär tio år tillbaka växer den svenska skogen allt mindre. Att vi inte vet mer om varför basen för en så här viktig del av svensk ekonomi sviktar är genant för skogslandet Sverige. Det skriver Knut Persson.

Om skogsmark enligt den svenska staten inte får brukas så bör den också bära ansvaret för omkostnaderna och förlorad inkomst. Svårare än så är det inte. Det skriver Anna Nilsson.

Lars Göran och Helen Löfgren i Vallsta får ingen ersättning efter att en avverkning stoppats på grund av artskydd. Domstolen menar att 300 000 kronor inte är "särskilt betungande".
För prenumeranterRegeringen har tillsatt ett råd för hållbart svenskt skogsbruk. Men varför tillsätter inte regeringen ett råd med representanter för oss 300 000 enskilda skogsägare? Det skriver Sverker Liden, jägmästare och skogsägare.

Samarbetsgruppen för svenska skogsnätverk för kvinnor har gett ut inspirationsboken “Mitt skogsbruk - Kvinnor som äger skog berättar”, med Aina Spets och Ingrid Stjernquist som redaktörer, precis den inspiration som jag behövde i motvikt till allt nyhetsflöde, skriver Kerstin Dafnäs.

De stora skogsbolagen är inte enbart är i aktivisternas kikarsikte för att de är stora. De har valt dem för att de är det lättaste bytet i jakten på att stänga ner det svenska skogsbruket. Det skriver Susanne Öberg.

När Sverige och EU nu står inför ett nytt säkerhetsläge måste den svenska skogen tas med i beredskapsarbetet. Det skriver Pontus Larsson, Sverigechef på Skogssällskapet.

Kan plockhuggning med permanenta stickvägar och CCF (som står för Continuous Cover Forestry) vara ett mer lockande alternativ för kvinnliga skogsbrukare istället för kalhyggesbruk? Det skriver Göran Arvidsson, skogsägare i Dackebygd.

Om skogen växer sämre får det inte bara ekonomiska konsekvenser för den enskilde skogsägaren, det blir på en större skala ett samhällsproblem då vi har räknat med att våra utsläpp ska lagras in i dessa skogar, skriver Haidi Andersson.

Det är bråttom att lösa ersättningsfrågorna och regelverket så att energin kan gå till att forma en bättre framtid. Precis som då skogsvårdsstyrelserna bildades för 120 år sedan. Det skriver Pär Fornling.

Det framförs att älgen kan rödlistas för att den har minskat i antal, samtidigt visar antalet trafikolyckor något annat. Det skriver Odd Fredriksson Svanesund, Orust.

Timmerbrist är därför en faktor som kommer att bli viktig för kooperationen. Att Södra i den situationen väljer att sälja sitt skogsinnehav i Baltikum, främst Lettland, är lite märkligt. Det skriver Knut Persson.

Dani Connor är en brittisk naturfotograf som förälskade sig i ekorrar. Nu blir hon skogsägare i Kalvträsk.

Forskning och kompetens på minröjning i skogsmark behövs, inte minst med tanke på ett skogslands försvarsförmåga som vårt. Det skriver Anna Nilsson.

Efter tre år av krig är Ukrainas miljö, natur och skogar sargade. Skadorna dokumenteras för att kunna ställa Ryssland till svars och få skadestånd.

Utan en tydlig ersättningsrätt och sunda incitament så förlorar alla, skogsägarna, den biologiska mångfalden och inte minst samhället som inte använder våra gemensamma pengar på bästa sätt, skriver Paul Christensson.

Idag så går man ut med att skogen ska sparas för att inlagra koldioxid samt öka mångfalden i naturen. Men man ger inget alternativ till vad som ska användas i stället för skogsråvarorna. Det skriver Åke Möhring, civilingenjör, Östersund.

Det är ingenting annat än absurt att ett mjölkföretag inte har samma värde och lika rättigheter som en skidanläggning. Rättvisa och jämlikhet inom äganderätten behöver skipas för hela landets bästa. Det skriver Anna Nilsson.

På mobilen, surfplattan, datorn – läs vår tidning var du än befinner dig!



