Skogsbruk

Det behövs mer kunskap om återvätning

Alla insatser, från återvätning till krafttag för ökad tillväxt, bör vägas mot varandra för att få  mest klimatnytta per insatt krona. Det skriver Pär Fornling. 

13 februari 2025 kl. 16:15

Apropå fakta har vi resultat från ett enda ordentligt fältförsök med mätningar i landet, där drar metan ner klimatnyttan. Ytterligare ett försök är på god väg. Försöken i Finland är inte fullt jämförbara. Det skriver Land Skogsbruks ledarskribent Pär Fornling i ett svar på en replik av Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist på Skogsstyrelsen. Foto: Rolf Segerstedt

Svar på debattartikeln: Fördel för klimatet att återväta bördig torvmark av Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist på Skogsstyrelsen. 

Hillevi Eriksson låter lika kategorisk som Skogsstyrelsens tidigare dikeskonsulter, vilka med piska och morot drev skogsägarna att dika. Historien, med flera tvära kast, borde ha lärt myndigheten ödmjukhet.

Apropå fakta har vi resultat från ett enda ordentligt fältförsök med mätningar i landet, där drar metan ner klimatnyttan. Ytterligare ett försök är på god väg. Försöken i Finland är inte fullt jämförbara.

I ledaren framhölls att det behövs mer kunskap, vilket inte hindrar att återvätning ofta kan vara en bra klimatåtgärd, men inte den enda. Och den är ganska dyr. Alla insatser, från återvätning till krafttag för ökad tillväxt, bör vägas mot varandra för att få  mest klimatnytta per insatt krona.

;