I vårt land utgår vi från grundlagen, som skyddar svenska medborgares rätt till att äga och bruka sin egen mark. Ändå ser vi förslag efter förslag läggas fram som utgör betydande intrång av äganderätten. Det skriver Kjell-Arne Ottosson, Kristdemokraterna.
Vi behöver en debatt som bygger på förtroende och samarbete, där skogsägarnas kunskap och erfarenhet tas till vara. Det skriver Marléne Lund Kopparklint, ansvarig för moderaternas naturvårdspolitik.
Skogarna växer inte för vårt nöjes skull – de är också någons levebröd, en resurs för lokal ekonomi och klimatnytta. Därför är det viktigt att fråga markägaren om tillstånd innan vi hugger julgran. Det skriver Carl-Wiktor Svensson (KD).
Förändringen kommer, och den behöver inte vara rakt igenom dålig. Viktigt att komma ihåg är att äganderätten innefattar även valet av hyggesfritt. Det skriver Anna Nilsson.
Låt 2025 bli året då David vinner över statens juridiska jätte än gång för alla - i rättvisans namn för alla landets markägare. Det skriver Anna Nilsson.
För sitt mod att stå upp för sin, och andras, rätt bruka sin mark och berätta om de konsekvenser myndigheternas beslut skapar toppar skogsägaren Kristofer Stigen Land Lantbruks 50-lista.
Situationen för svenska skogsägare blir allt osäkrare. Idag är det ingen självklarhet att man får nyttja sin skogsresurs och risken för att man inte ersätts om man hindras är överhängande, det skriver Anders Pettersson.
Det är viktigt att utveckla skogsbruksmetoderna och även tänka i helt nya banor. Men som alla skogsägare vet är det fel att se på massaveden som något utan värde. Det skriver Knut Persson.
Moderaterna kommer alltid att ta stå upp svenskt skogsbruk och äganderätten. Därför tog vi tillsammans med vår partigrupp i EPP den enda möjligheten som fanns att förbättra avskogningsförordningen, som riskerar att äventyra Sveriges skogsnäring. Det skriver Jessica Polfjärd, Europaparlamentariker (M).
Det är dags att Moderaterna tittar sig själva i spegeln och inser att det denna gång var de själva som äventyrade skogsnäringens framtid. Det skriver Emma Wiesner, europaparlamentariker (C).
Det är nog få som gör vågen efter att klimatmötet i Baku avslutats. När inte världens nationer lyckats enas om åtgärder för att klara 1,5 procent-målet eller ens 2 procent-målet, faller ansvaret tyngre på delstater, regioner, branscher, kommuner och massan av individer, skriver Kerstin Dafnäs.
Sverige måste stå enade i motståndet mot förslag som hindrar skogsbruk från att bidra till klimatomställningen. Det skriver Jessica Polfjärd, europaparlamentariker (M).
Upprörande är att lagarna går emot varandra, som att EUs naturrestaureringslag går stick i stäv mot Avskogningsförordningen. Här krävs det att EU-politiken zoomar ut. Det skriver Anna Nilsson.
För att på ett sakligt och nyanserat sätt kunna ifrågasätta och staka ut målen behöver politiker och journalister ha mer kunskap. Hur många journalister försöker belysa klimatkrisen och lantbrukets gemensamma svårigheter? Det skriver Anders Edbro, ordförande LRF Osby kommungrupp, ihop med flera skogsägare och journalister.
Fler män, och kvinnor, behöver få upp ögonen på hur de och deras organisation bygger glastak. För det är glastaken som gör att det för varje år blir allt färre kvinnor som äger allt färre och mindre fastigheter i förhållande till männen, skriver Susanne Öberg.
Sverige behöver återställa och etablera mycket våtmark för att klara flera klimat- och miljöutmaningar. Markägare är centrala för våtmarksarbetet eftersom åtgärderna är frivilliga. Det skriver Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket.
Vi måste ha en tydlig ersättningsrätt när vi hindras från normalt skogsbruk. Det som står i Sveriges grundlag att ”när pågående markanvändning avsevärt försvåras, skall ersättning utgå” måste respekteras, skriver Paul Christensson.
Det måste finnas en rättssäkerhet som innebär att en skogsägare får använda sin skog till ett aktivt skogsbruk. Det skriver Knut Persson.
Som jägare och skogsägare skriver vi inte under på den påstådda motsättningen mellan natur och skogsbruk, vi vägrar köpa det konstruerade påståendet att det är älgen som är problemet. Det skriver Lars-Göran Nyström och Philip Kullgren, jägare och skogsägare, Åtvidaberg.
Utan markägarnas engagemang och vår kunskap om tillgänglig foderareal och skadenivåer kommer viltförvaltningen fortsätta att kantra. Det skriver tre regionala LRF-ordföranden i en gemensam debattartikel.
På mobilen, surfplattan, datorn – läs vår tidning var du än befinner dig!
