En verksamhet med skog betyder oftast ett mycket ojämnt inflöde av inkomst. Det är därför viktigt att se till att fördela skogsinkomst på de sätt som finns tillbuds. Det kan finnas oerhört mycket skatt att spara, skriver Helena Löthgren.
Den yrvakna debatten om förberedelser inför en hotande kris handlar mest om livsmedel. Men skogen har en avgörande betydelse om landet isoleras. Det skriver Pär Fornling.
Jag har lärt mig att det var naivt att tro att jag fick bruka den mark jag själv äger. Det grundlagsskyddade egendomsskyddet var vatten värt. Det skriver Kristofer Stigen, skogsägare Bollebygd.
Om det bara är volymer vi vill ha, och det kommer nog att behövas stora sådana, är det då någon mening med gallringar som kan ge ett lågt netto och skaderisker i ett förändrat klimat?
Jag är imponerad av skogsägarnas ambition att värna om natur- och kulturvärdena på sina skogsfastigheter. Det skriver Ragnar Johansson, skogsmästare.
Tekniska framsteg ger även nya ingångar till skogsbruket. Det är välgörande att lämna åsiktsdiket för en stund och blicka fram mot en skoglig framtid där allt är möjligt. Det skriver Anna Nilsson.
Ibland säger vi att vi inte ser skogen för alla träd. Kan det också gälla den gröna omställningen? Vi har i Sverige en fungerande grön omställning som ständigt pågår mitt framför ögonen på oss, men vi glömmer bort att berätta om den, skriver Torgny Persson.
Jag ser det som nödvändigt att det i diskussioner om vad som kan göras för att minska koldioxidutsläppen också tas hänsyn till de fattiga i Syd. Det skriver Reidar Persson, småskogsbonde och före detta biståndsbyråkrat. Det skriver Reidar Persson, småskogsbonde och före detta biståndsbyråkrat.
En fungerande demokrati, stabila samhällsfunktioner och en stark äganderätt är grundläggande för ett välfärdssamhälle. Om inte politiken agerar snabbt tror jag att Sverige är på väg mot ett sluttande plan. Det skriver Per Nyström, Nergården.
För de flesta skogsägare betyder riskspridning att man använder fler trädarter och mer småskaligt anpassar brukandet. Det är inte fel att testa en ny tanke, tvärtom är det en fördel om våra skogar blir mer olika. Det skriver Knut Persson.
FN-mötet om hur vi ska uppnå målen kring den biologiska mångfalden är viktigt – men det gäller att åtgärderna anpassas till våra olika verkligheter, skriver Paul Christensson.
Inom skogsbruket har vattenfrågorna blivit allt viktigare de senaste tio åren. Klimatförändringar, med ökad försommartorka och brandrisk, gör att vi behöver jobba mer aktivt. Det skriver Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.
Skogen i EU står inför stora utmaningar. Utmaningen vi idag står inför, och som under de senaste åren svärtat den svenska skogsmodellens rykte, är felaktig information. Det skriver Emma Wiesner, Europaparlamentariker för Centerpartiet.
Lagens gränser i skogen har i många årtionden varit ett töcken av otydlighet. Nu har det nått orimliga proportioner. Det skriver Pär Fornling.
Om 20 år så har kanske älgen helt gjort reträtt från södra delen av landet på grund av värmen. Med det sagt så behöver förvaltningen av våra viltstammar följa efter och ändra sig efter förutsättningarna ute i verkligheten, skriver Marit Bohlin.
Det behövs en tydlighet och garanterad ersättning vid nekad avverkning eller i övrigt kraftig hindrad markanvändning. Det behövs en förutsägbarhet och ökad rättssäkerhet. Det skriver Stina Larsson (C).
Mark- och miljödomstolens dom om att inte ge skogsägaren Kristofer Stigen i Bollebygd sätt till ersättning sänder ut helt fel signaler ut till den svenska skogsägarkåren. I praktiken straffas den som bryr sig och vill gynna en biologisk mångfald i sin skog. Det skriver Anna Nilsson.
Genom århundraden har skogar avvecklats till förmån för jordbruk. Sverige och Finland har dock kvar mycket mer skog jämfört med de flesta andra EU länder, det skriver Anders Pettersson.
Min förhoppning är att Miljömålsberedningen nu tar vara på den extra tid vi har fått av regeringen, för att sätta kurs i en mer konstruktiv riktning. Det skriver Carl-Wiktor Svensson (KD), ledamot i Miljömålsberedningen.
Det är den unga generationen som ska driva svenska kyrkans verksamhet vidare och där är ett förnuftigt förvaltande av kyrkans skogar en mycket viktig grund att stå på. Det skriver Anna Nilsson.
På mobilen, surfplattan, datorn – läs vår tidning var du än befinner dig!
