Höj rösten för fler agronomer
Agronomprogrammet behöver börja hävda sin plats som en av Sveriges viktigaste utbildningar. Det skriver Ella Li Jennersjö.

Agronomprogrammet behöver börja hävda sin plats som en av Sveriges viktigaste utbildningar. Det skriver Ella Li Jennersjö.

Behovet av stärkt beredskap och försörjningstrygghet är inte svepskäl för att öppna nya gruvor. Det är ett nödvändigt svar på en osäker geopolitisk verklighet. Det skriver Tobias Kluge, Svemin.

Att våga satsa förbättrar inte bara förutsättningarna för att klara framtida utmaningar utan gör även att våra barn kommer kunna fortsätta köpa prima svenskproducerade livsmedel. Det skriver Jenny Asplund.

Politiken tar ett steg bakåt eller åt sidan genom att tillåta myndigheter bryta mot lagar och regler som det behagar dem. Det skriver Pernilla Sjögren Larsson, markägare i Ljungsbro i en replik.

Ska vi få någon framtid för lantbruket och få in nya unga lantbrukare måste vi lantbrukare få större makt att värna om våra marker. Det skriver Per G Larsson, Uppsala.

Magnus Nyman på Källunda gård i skånska Sösdala har som mål att rädda gamla kultursorter av spannmål. Han mal sitt eget mjöl, och brödet han bakar i den vedeldade ugnen säljer slut direkt.

Vi menar att förvaltningen av Svenska kyrkans jord- och skogsbruk ska ske lokalt och att avkastningen ska tillfalla de lokala områdena. Att centralisera förvaltningen anser vi vara ett dåligt förslag. Det skriver Marie-Louise Svensson, kandidat för Borgerlig Kristen Samverkan.

Det behövs inte mycket fantasi för att inse skogens betydelse när krisen knackar på dörren. Det räcker att återvända till andra världskriget för att få en handfast påminnelse, skriver Pär Fornling.

Den allra, allra viktigaste frågan i nya Cap är ändå de som kommer efter. För vars är de unga? Det är knappast deras eget fel att de är osynliga, skriver Susanne Öberg.

Med ett starkare skydd skulle den juridiska villervallan där skogsägare fått avverkningsförbud utan ersättning från staten inte kunnat upprepas. Det skriver Knut Persson

Sverige behöver fler och växande kooperativa företag vars ägare har fötterna i den svenska myllan: lantbrukare, skogsägare, konsumenter, försäkringstagare och boende, skriver företrädare för Svensk Kooperation.

Lantbrukets beroende av fossila bränslen gör det sårbart för instabila oljepriser på världsmarknaden. En viktig lösning för att minska sårbarheten är att ställa om till förnybara drivmedel, som till stor del kan produceras i Sverige. Det skriver Emma Nohrén (MP), riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson.

Varför vägrar LRF och skogsägareföreningarna att lägga korten på bordet och förklara för medlemmarna vad de håller på med?

Markägare och skogsägare behöver ges spelutrymme och inte osaklig kritik om markanvändning. Det skriver Simon Ekmåne, jägmästare från Västervik i en debattartikel.

En mer lantbruksinsatt regering hade kanske inte lovat mer än vad som var realistiskt när lantbruksfrågor aktualiserades 2022, men regeringen Kristersson verkar onekligen ha tagit sig vatten över huvudet inför valet. Det skriver Ella Li Jennersjö.

I en tid där hållbarhetskraven ökar, lönsamheten ofta sviktar och generationsväxlingarna uteblir, måste CAP stödja tillväxt, lönsamhet och attraktivitet inom de gröna näringarna. Det skriver Palle Borgström.

Erfarenheten från förr finns inte och ekonomin för lantbruk, djur och skogsägare är för dem oviktigt. Sveriges självförsörjningsförmåga är en annan viktig aspekt. Det skriver Bertil Johansson, en av de bortglömda.

Listan på nationellt fridlysta arter ska ses över. Bland annat vill regeringen att vissa arter, som exempelvis en lågväxande orkidé inte skall kunna påverka skogsbruket i lika stor utsträckning som idag.

Om licensjakten får en ökad tilldelning så kommer skyddsjakterna med tiden att minska och endast vara ett behovskomplement. Det skriver flera politiker i en gemensam debattartikel.

Det storstadsliberala vetot behöver kompromissa kring sina miljönormer och artskydd om hela landet ska fungera i såväl kris som krig. Det skriver Carl-Wiktor Svensson (KD).

På mobilen, surfplattan, datorn – läs vår tidning var du än befinner dig!



