Det här förslaget anpassar den nationella fridlysningen efter arternas skyddsbehov. Det kan låta som något som borde gälla, men i dag är skyddsbehovet mer generellt, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari på en pressträff.
Regeringen har beslutat att Naturvårdsverket utifrån nya kriterier ska se över vilka arter som ska vara nationellt fridlysta.
- Vi stärker skyddet i ett led, men ser också till att införa lättnader, säger ministern.
Omtalad knärot i blickfånget
Regeringen vill se undantag från fridlysningen som innebär lättnader vid skogsbruk och exploatering. Man vill också se ett särskilt undantag vid pågående markanvändning.
Arter som förekommer i stora antal i delar av landet, som orkidéarten knärot, är inget som enligt det här förslaget kommer att kunna hindra skogsbruk, säger Pourmokhtari.
Knärot minskade med 50 procent under 1990-talet men verkar sedan ha stabiliserats på en lägre nivå under 2000-talet och återfinns nu i stora delar av landet.
Endast de mest hotade arterna ska kunna leda till att pågående markanvändning hindras eller försvåras, fortsätter hon. Regeringen pekar på att det i dag är svårt att få till ett generationsskifte i skogsbruket på grund av oförutsägbarheter som kan vara kopplade till fridlysning.
Anpassning efter rådande läge
Listan över fridlysta arter föreslås också ses över regelbundet för att ta hänsyn till den senaste vetenskapen.
Om knäroten eller andra arter påverkas kraftigt, då kommer vi såklart behöva anpassa våra regler, säger hon.
Regeringen vill även se att dispens från de nationella fridlysningsbestämmelserna ska kunna ges i fler fall än i dag, för att tillgodose viktiga samhällsintressen som energiproduktion eller försvarsändamål.
Naturvårdsverket ska nu ta fram en ny lista och sedan skickas den på remiss och beslut om ändringar kommer senare under mandatperioden.
Hänsyn till fridlysta arter
Markägaren bär ansvar att ta reda på om det finns fridlysta på marken där en åtgärd är planerad. Åtgärden skall planeras på ett sådant sätt att de fridlysta arterna inte påverkas på ett förbjudet sätt.
I de flesta fall räcker god miljöhänsyn som att till exempel spara boträd eller skyddszoner och att undvika åtgärder under störningskänslig tid.
I vissa fall kan det behövas mer långtgående hänsyn som att anpassa brukningsmetoden eller att helt undvika åtgärden.
Om det inte går att göra tillräckliga anpassningar för att undvika att fridlysta arter påverkas negativt, är det enligt artskyddsförordningen förbjudet att genomföra åtgärden utan dispens. Åtgärd trots förbud kan erläggas med vitesbelopp på flera hundra tusen kronor.
Källa: Skogsstyrelsen
