Hur kan det vara möjligt att en årligen producerande skogsmark tas ur produktion för en futtig engångsersättning, till förmån för exempelvis en kraftledning, skriver skogsägaren Per-Urban Gradin.
Det finns en misstänksamhet mot brukande och en naiv tro att skogen sköter sig själv bara den lämnas ifred. Det gör den naturligtvis, men det blir långt ifrån alltid som vi vill ha det, oavsett om målet är att producera virke eller naturvård, skriver Pär Fornling.
Som småföretagare har jag förstått att det inte alltid är de partier som för företagarnas talan som är bra för mitt företag eller mig som företagare, skriver skogsägaren Peter Lindholm.
Klyftan mellan de som vill bruka skogen och de som i stor omfattning vill låta den stå tycks bara växa, skriver Gunnar Lindén.
Skogsstyrelsen bör återgå till att lämna trovärdig rådgivning i skogsskötsel till familjeskogsbrukarna istället för att jaga skogsägarna med olika förbud. Det skriver jägmästaren och skogsägaren Sverker Liden.
Den allmänna debatten om vad skogen ska användas till är intensiv. Frågan är varför skogsskadorna inte diskuteras mer när själva skötselåtgärderna synas så flitigt, skriver Anna Nilsson.
Bara genom att hänga med genom skogen, en mil eller tre i någons skotramp, så kan mycket kunskap utväxlas och man ser skogen bland alla träd. Det skriver Jenny Karlsson.
Villkoren för den som idag vill etablera sig som jordbrukare annorlunda än för tidigare generationer. Gårdarna och markerna är större och djuren flera, skriver Ulf Möller ansvarig Skog- och lantbruk, Swedbank och sparbankerna.
Mycket av det forskarna föreslår pågår redan. Det skriver Carl Appelqvist, projektledare Hyggesfritt skogsbruk, Skogsstyrelsen.
När det regnar material, exempelvis meteroiter från rymden, på någons mark verkar logiken halta kring vem som äger detta. Det skriver Per Nyström, Nergården.
Utvecklingen av hyggesfritt ska drivas av statliga aktörer, inte av enskilda skogsägare. Nu är det dags för Skogsstyrelsen och Sveaskog att ta på sig ledartröjan. Det skriver forskarna Torsten Krause och Sara Brogaard vid LUCSUS.
Det som är rätt i dag kan mycket väl visa sig vara fel om 50 år. Men de som vill pröva andra vägar ska mötas av uppmuntran, skriver Knut Persson.
Jag hoppas att det svenska ordförandeskapet ska fokusera på det högre syftet, frihet för det europeiska folket. Det skriver Paul Christensson.
Industrin behöver stora mängder biobaserade råvaror – nu efterfrågas politisk långsiktighet och handlingskraft. Det skriver företrädare för BASF.
Framtidens lantbrukare behöver vara specialister. Därför är de oroväckande när söktrycket till våra lantbruksbaserade utbildningar på universitetsnivå sjunker. Det skriver Josefine Andersen, ordförande för Alnarps Lantmästarkår.
Det finns fler alternativ än rysk lärk, men regelverket om "främmande" trädslag sätter käppar i hjulet, skriver Pär Fornling.
Året som gått har ökat fokus på krisberedskap och säkerhet. Var och en kan bidra på sitt håll genom att ställa upp för varandra när det krisar, skriver Mats Blom.
Biologisk mångfald borde omfatta så mycket mer än bara bevarandet av vackra blommor, sällsynta fåglar och betagande fjärilar. Lars Christersson förespråkar lövträdsplanteringar i stor skala av flera skäl.
Södra skogsägarna visar alls inte den öppenhet, som man kan kräva. Tvångsinlösen av insatserna är konfiskation, skriver Sune Håkansson.
Den som tänker avverka de närmaste åren ska nog inte vänta utan slå till direkt. Men på längre sikt är osäkerheten mycket stor, skriver Knut Persson.
På mobilen, surfplattan, datorn – läs vår tidning var du än befinner dig!
