Påståendet att Naturskyddsföreningen låter påskina att ”den svenska barrskogen hotas av någon sorts massutrotning” är helt felaktigt. Det skriver Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen.
För att klara omställningen till ett fossilfritt samhälle behöver vi vara attraktiva. Här är jämställdhetsperspektivet viktigt. Det skriver flera företrädare för skogsnäringen och ansvariga myndigheter.
Skogsägare måste själva äga och kontrollera sin data. Det skriver Land Skogsbruks ledarskribent Anna Nilsson.
Det är dags att vi tänker till ordentligt hur vi använder markresursen och skapar förutsättningar att behålla eller helst utveckla möjligheten till biologisk produktion över tid, skriver Paul Christensson.
Skogsägare som satsar på blandskog ligger i framkant, det skriver skogsägaren Göte Carlsson, Järanäs Unnaryd.
Den springande punkten är hur vi ser på vår skog i Sverige. Är det ett museum, en urskog som inte får röras eller användas? Det skriver Sverigedemokraternas miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen.
Det är långt ifrån självklart att överlåta arbetet och planen till virkesköparen. I grund och botten tillhör skogsbruksplanen markägaren. Det skriver Pär Fornling.
Jag är övertygad om att vi måste lägga våra ägg i olika korgar om vi ska kunna komma framåt med att minska utsläppen, skriver Marit Bohlin.
Det känns ärligt talat tjatigt att föra fram självklara argument till en församling som verkar se Sverige som en vildmark som bäst används som kolsänka för Centraleuropas fortsatta användning av fossil energi. Det skriver Knut Persson.
Det eviga knaprandet på skogsägarnas inflytande över sin egendom är oacceptabelt i en rättsstat, ja till och med kanske ohållbart. Det skriver skogsförvaltaren Anders Pettersson.
Frågan om ersättningsnivån för markintrång har i varit låst i åratal. Men situationen kan få en rörelse i rätt riktning när en snabbare elnätsutbyggnad prioriteras, skriver Anna Nilsson.
Skogen väljer inte att lokalisera sig till storstäderna. Inte heller flyttar den verksamheten utomlands, utan står där den står, skriver Helena Löthgren.
Konsekvensen av Södras handel med emissionsinsatser blir att medlemmar som har en stark privatekonomi gynnas, skriver Åke och Leif Thor i en replik.
LRFs förslag att avskaffa lokalavdelningarna är ett ställningstagande för fortsatt industristyrning av jord- och skogsbruket och en försvagning av de enskilda medlemmarnas ägarstyrning , skriver Sverker Liden.
Vinstdelningen för 2022 motsvarar 42 procent av resultatet före skatt. Det är i absoluta tal den största utdelningen till medlemmarna som skett i Södras historia, svarar Magnus Hall, Södras ordförande, i en replik.
Flera skogsägare debatterar om ersättningsnivån för markintrång. "För mig är det logiskt om intrånget vore ett tillsvidarearrende", skriver Per-Urban Gradin, Bollstabruk.
De enorma vinster Eon och andra energibolag gör bygger bland annat på att de i princip gratis har kunnat lägga ledningar i våra marker. Vi markägare borde få en årlig ersättning för alla intrång, skriver skogsägaren Micael Haraldsson i en replik.
Allt som står i Dagens nyheter är inte sant. Eon investerat cirka 60 miljarder kronor i Sverige, varav cirka 30 miljarder i elnäten. Det skriver Patric Elmén tf. presschef på Eon i en replik.
Frågan om människan och skogen förtjänar att lyftas till ett högre plan. Det är faktiskt värt en egen professur. Det skriver Pär Fornling.
Södras inriktning är att 50 procent av vinsten ska delas ut till medlemmarna. Det finns anledning att reflektera, och ställa frågor, om denna regel om vinstdelning och hur den har tillämpats i praktiken. Det skriver skogsägarna och Södra-medlemmarna Åke och Leif Thor.
På mobilen, surfplattan, datorn – läs vår tidning var du än befinner dig!
