Virkesaffärer borde vara spårbara
Skogsägaren verkar inte funnits med i beräkningen när industriföretaget byggt sina affärsprocesser, skriver Kerstin Dafnäs.

Skogsägaren verkar inte funnits med i beräkningen när industriföretaget byggt sina affärsprocesser, skriver Kerstin Dafnäs.

Det är viktigt att vi i ivern att undvika framtida misstag inte lanserar lösningar som får negativa resultat. Skogsbrukarna är inga klimatförnekare. Det skriver skogsägaren Holger Larsson i en replik.

Politiken utformas på ett sätt som förenklar för folk att leva, verka och driva lönsamma företag på landsbygden. Det ger ett effektivt brandskydd för Sveriges såväl som Europas befolkning. Det skriver Anna Nilsson.

Tillväxt i skogsindustrin ställs mot hållbar utveckling. Jag hävdar att det är tvärtom. En hållbar utveckling är en förutsättning för tillväxt, både i skogen och inom skogsindustrin, skriver Torgny Persson.

Viltstammarna har blivit alltför stora och hotar mångfald och produktion i jord- och skogsbruk. Det är inte troligt att en ny jaktmyndighet reder ut problemen, skriver Sverker Liden.

Om industrin ska kunna växa måste det ske genom att råvaran man har förädlas mer till ett ökat värde. Men för att det ska vara möjligt krävs mer pengar till forskning och utveckling, skriver Knut Persson.

Sverige är bäst i skogsklassen, men vi måste inse att ingen håller en skrytmåns om ryggen när det börjar gå sämre. Svensk politik behöver svälja sin stolthet och börja bygga (trä)broar, skriver Anna Ek.

Markägare har både ett ansvar och en möjlighet att vara med och bestämma hur skogens framtid ska se ut. Låt oss bara börja i rätt ände, skriver Skogssällskapets hållbarhetschef.

På 30 år har andelen höga bostadshus med stomme i trä ökat från ingenting till 20 procent. Det är faktiskt en framgångssaga att lyfta fram, skriver Pär Fornling.

Det man äger och brukar vårdar man också. Om man får förtroendet och respekten. Värna den biologiska mångfalden i bäckarna och åarna men schackra aldrig med friheten, skriver Mats Blomberg.

Det kan vara ekonomiskt lönsamt att avstå avverkning, och räkna med en kompensation från staten. Det skriver Kjell Prytz, docent i fysik.

Det är inte lätt att hänga med i EUs skogliga turer. Beslutsprocessen och motiven bakom förslagen är oklara, skriver Land Skogsbruks ledarskribent Pär Fornling.

EU vill sätta av naturtypsklassade skogar – och otroligt nog tycks skogsägare och naturvårdsintressenter vara överens på en punkt: ersättning ska utgå. Det skriver Haidi Andersson.

Nu är det hög tid för staten att äntligen ge skogsnäringen en klar och tydlig vägledning så vi vet vilka som har rätt till stödet och vilka ökade kostnader det ska kompensera för. Det skriver Kolbjörn Kindströmer, ordförande för Skogsentreprenörerna.

Låt representanter från det privata skogsägandet ta på sig ledartröjan inom hyggesfritt i stället för de statliga aktörerna. Det skriver Kurt Seliberg, skogsägare i Hälsingland.

Under det svenska ordförandeskapet finns det all anledning att känna oro. Särskilt med den koncensus- och kompromisskultur som präglat Sverige under flera decennier, det skriver skogsbrukaren Thorsten Celander.

Det går att ifrågasätta om samhället i stort inser vidden av problemen med skogsskador. Sverige har inte råd med att skogen långsiktigt växer sämre, skriver Land Skogsbruks ledarskribent Knut Persson.

Sveaskog tror att ett varierat skogsbruk har framtiden för sig. Men att helt byta system tror vi inte skulle vara ansvarsfullt, skriver Sveaskogs skogsbrukschef Anders Almäng i en replik.

Skogsnäringen, branschföreträdare och politiker har inte klarat av att förklara den svenska skogsmodellen för övriga medlemsländer i EU. Det skriver Land Skogsbruks ledarskribent Anna Nilsson.

Det är otroligt viktigt att lyfta fram de gröna näringarna och landsbygden i positiva ordalag, skriver Marit Bohlin.

På mobilen, surfplattan, datorn – läs vår tidning var du än befinner dig!



