Förskolan i skogen är framtidens lösning
Vi vuxna måste föregå med gott exempel och visa barnen hur vi kan samverka med djur och natur utan att störa eller förstöra, skriver krönikören och förskolläraren Johanna Larsson Gullander.

Vi vuxna måste föregå med gott exempel och visa barnen hur vi kan samverka med djur och natur utan att störa eller förstöra, skriver krönikören och förskolläraren Johanna Larsson Gullander.

I ljuset av att skogen just nu växer långsammare blir det ännu viktigare att utveckla skogsbruket. Det skriver Knut Persson.

Det är dags att Sverige rapporterar skyddad natur på ett mer rättvisande sätt och att vi börjar prata mer kvalitet än kvantitet, skriver Paul Christensson.

Lev inte ett helt skogsägarliv utan att ha testat möjligheten med småskalig träförädling. Det är egentligen bara en förlängning av träslöjden i skolan och den perfekta möjligheten att skapa sig en lön av sin egen skog, skriver Erik Hjärtfors.

Skogens framtid balanserar på tre hjul. Problemet är att hjulen roterar olika fort, vilket ger en vinglig färd, skriver Pär Fornling och hänvisar till Skogsutredningen, Artskyddsförordningen och rättsprocesser.

I år finns än mer förstärkning på plats, men nu väntar andra utmaningar.

Centern ställer i utsikt att biodrivmedel skulle utgöra någons sorts frälsning för den svenska skogsindustrin, men det vi har sett hittills är dyrare bränsle för transporter och skogsmaskiner, skriver tre sverigedemokrater.

Under de senaste åren har vi märkt en ökad insikt hos regering och myndigheter om att betesskadorna är helt oacceptabla. Men det är en mycket lång väg till mer godtagbara skador, skriver Knut Persson.

I skogen finns ganska många fenomen som håller på att bli etablerade sanningar trots att de vilar på en ganska lös grund. Överst på listan står nog hyggesfritt, skriver Pär Fornling.

I framtiden spås fler och fler skogsägare bo längre från sin fastighet. Vem ska då förvalta Sveriges privatägda skogar, undrar Marit Bohlin i sin krönika.

Någonstans i mitten av 1800-talet väcktes en sorts idé om att vi skogsägare är till för andras intressen, skriver Leif Öster.

Här gjordes de fem största och de fem dyraste skogsfastighetsaffärerna av mäklare i landet förra året. Två affärer kvalade in på båda listorna.

All politik har sedan drygt två månader handlat om coronapandemin och dess följder. Det är helt naturligt, men innebär inte att de gamla frågorna, som stärkt äganderätt, får glömmas bort. Det skriver Knut Persson.

Vi måste bli tydligare med vad skogsavverkningen räcker till, förutom inkomst till skogsägaren. Förståelse för ett produktionsinriktat skogsbruk behövs för att vi ska kunna nå fossilfrihet, skriver Jenny Karlsson.

Tiden är mogen för ett nytt och bättre sätt att jobba med de viktiga naturskyddsfrågorna i fjällnära skogar och domarna skapar den klarhet som behövs, skriver Naturvårdsverkets generaldirektör.

Grunden för äganderätten är förvisso stark, men enskilda tjänstemän missbrukar sin makt. Att hänvisa till att det "bara" är en inventering är rena dumheter, anser Pär Fornling.

”Allt annat än ett accepterande av Mark- och miljööverdomstolens dom kommer att göra det svårare för Skogsstyrelsen att förtjäna skogsägarnas tillit och respekt.”

Det har varit en nödvändig process för rättssäkerheten att pröva fallen om fjällnära skogar, eftersom det funnits oklarheter om ersättningsrätten. Det skriver Skogsstyrelsens och Kammarkollegiets generaldirektörer.

Vi måste få ner klövviltstammarna till en rimlig nivå, så att vi framgångsrikt kan föryngra rätt trädslag på rätt plats utan att behöva bygga vilthägn överallt, skriver Paul Christensson.

Skogsstyrelsens och staten måste ta Mark- och miljööverdomstolens beslut om fjällnära skogar till sig och sluta att försöka tillskansa sig andras egendom, skriver Centerns Helena Lindahl och Peter Helander.

På mobilen, surfplattan, datorn – läs vår tidning var du än befinner dig!



