Äganderätten och de gröna näringarna
En trygg äganderätt är en drivkraft för att hållbart förvalta, investera i och utveckla sina skogsfastigheter för framtiden och kommande generationer. Det skriver Marianne Eriksson, KSLA.

En trygg äganderätt är en drivkraft för att hållbart förvalta, investera i och utveckla sina skogsfastigheter för framtiden och kommande generationer. Det skriver Marianne Eriksson, KSLA.

Det är sorgligt att ett så ensidigt angrepp på Sveriges skogsägare, sänds av SVT på bästa sändningstid. Det skriver Birgitta Johansson Hedberg angående dokumentären "När skogen tystnar".

Under flera hundra år har äganderätten i skogen funnits. Se förändringen genom tiden här!
Blandskogar, med avverkningar på kanske max fem hektar leder till minskade viltbetningsskador, mindre storm- och barkborreskador och förmodligen även färre rötskador, skriver Erik Hjärtfors i sin krönika.

Aktiva åtgärder för en effektiv naturvård är något helt annat än att passivt bilda reservat. Det handlar om mesta möjliga nytta på minsta möjliga hektar. Här behövs uppfinningsrikedom och forskning för att hitta rätt, skriver Pär Fornling.

Utnyttja de svenska helikopterresurserna i första hand i stället för förstärkning från utlandet, för att snabbt och effektivt bekämpa bränder från luften. Det skriver företrädare för Transportföretagen.

Sverige är ett land med en mycket fin skogsråvara, och det lever vi på när våra produkter exporteras. Men alternativen är många och avsättningen inte självklart, skriver Marit Bohlin.

Krisen i pappersproduktionen är ett bekymmer för skogsbruket. En lönsam produkt tynar bort, och även om det finns en mängd nya användningsområden är det fortfarande osäkert vad de kan betala för råvaran, skriver Knut Persson.

Risken är stor att det blir fortsatt famlande i mörker när Skogsutredning 2019 kommer om några månader, tror Pär Fornling.

En stor risk när staten detaljreglerar skogsbruket är att det blir en likriktning. Det är extra farligt i en tid när vi inte riktigt vet vad som är mest gångbart om 50 eller 100 år, skriver Knut Persson.

Skogsägarnas odlarintresse borde peka brant uppåt, men då måste frågorna om produktion och odlarglädje komma i fokus. Skogsägarna förtjänar en politik med dessa frågor i fokus, skriver Pär Fornling.

Sexistiska skämt och trakasserier förekommer på jägmästarutbildningen enligt en ny undersökning. Det måste skogsbranschen stå enad mot, skriver Skogssällskapet.

Vi har vaggats in i tron att skogens tillgångar nästan är oändliga. Det stämmer inte, skriver Pär Fornling i sin ledare.
Lantmäteriets uppgift är att kartlägga, registrera och säkra ägandet av alla fastigheter samt hantera deras gränser. Inte att tjäna maximalt med pengar. Dagens handläggningstider och priser är orimliga, menar veckans krönikör.

Det har varit stora förändringar både i produktsortiment och marknader under pandemin, men den totala produktionen har inte minskat. Det skriver Knut Persson i veckans ledare.

”Varför inventerar Skogsstyrelsen nyckelbiotoper när man i dagsläget inte har något särskilt uppdrag från regeringen att göra det?”, undrar tre riksdagsledamöter från Centern.

En myseld luktar gott, en skogsbrand luktar förfärligt. Röken sticker i lungorna, gnistor flyger runt helt okontrollerat och nya ställen flammar upp, skriver krönikören Jenny Karlsson.

Skogsstyrelsen skulle gärna se att färre ärenden behövde prövas av domstol. Men då behövs en lagstiftning som ger tydlig vägledning, skriver generaldirektör Herman Sundqvist.

Skogsstyrelsen har på kort tid förlorat ett antal äganderättstvister i domstol. Borde inte statens myndigheter läsa grundlagen och förändra sitt synsätt när man uppenbarligen är helt fel ute, undrar tre centerpartistiska riksdagsledamöter.

Om kraven på att skydda mer skog fortsätter kommer det innebära en kraftig inskränkning i skogsägarnas äganderätt och försvåra för alla de människor som lever av skogen, skriver två riksdagsledamöter och en EU-parlamentariker från Moderaterna.

På mobilen, surfplattan, datorn – läs vår tidning var du än befinner dig!



