Öppet brev till Aftonbladets ledarskribent Fanny Jönsson: Jag måste fråga dig: var köper du dina kantareller? Mina bästa kantarellställen finns i nygallrad granskog. Det skriver skogsägaren Amalia Mattsson.
När det kommer till skogen måste vi alla förstå att den inte är statisk och glöm inte vilken nytta den gör i nästa steg, skriver Marit Bohlin.
Det börjar bli rätt tröttsamt med skyttegravsdiskussionerna om det hållbara skogsbruket. Vi har 330 000 privata skogsägare. Med vår äganderätt i ryggen borde det garantera en mångfald av skogsbruksmodeller. Det skriver lantbrukaren Peter Borring.
Naturrestaureringslagen ska inte ses i ett vakuum. Det är bara ett förslag av många under den här mandatperioden som går tvärt emot svenska intressen inom skogsbruket.
Energikrisen har gjort skogsbränsle hett igen. Om skogsbruk ska vara ett seriöst alternativ i energiomställningen, krävs långsiktiga riktlinjer och pålitliga regelverk. Det skriver Anna Nilsson.
Vi behöver få lagar och drivkrafter som inte missgynnar familjeskogsbruket, skriver Paul Christensson.
Torven är hållbar och oersättlig så som läget ser ut idag. De två forskarna från Göteborgs universitet framför samma inkorrekta termer och desinformation som militanta aktivister brukar göra. Det skriver Ingrid Kyllerstedt, branschföreningen Svensk Torv, i en debattartikel.
Det finns anledning att fundera inför steget från dagens marknadsekonomi till en planekonomi, där politikerna bestämmer ersättningen för olika tjänster. Politiken är ombytlig. Det skriver Pär Fornling.
En skogsägare i vårt avlånga land ser fler likheter än skillnader mellan Roger Akelius och en ägare bosatt i New York eller Hong Kong som granne, skriver Haidi Andersson.
Branschorganisationen Svensk Torv menar att journalister är obalanserade och okritiska i sin rapportering när torvbrytning diskuteras. Vi känner oss nu nödsakade att bemöta debattartikeln, skriver Åsa Kasimir och Amelie Lindgren, forskare i naturgeografi vid, Göteborgs universitet.
Bränderna i Kanada visar på kortsiktigheten i att använda skogen som kolsänka. Ett aktivt nordiskt skogsbruk begränsar bränder och gynnar klimatet. Det skriver Knut Persson.
Sveriges skog och skogsprodukter lagrar och binder mer koldioxid än vad landet som helhet släpper ut – och kompenserar för Sveriges utsläpp två gånger om, skriver Torgny Persson.
Moderaterna och Kristdemokraterna lämnade i somras förhandlingsbordet om EU-komissionens förslag till naturrestaureringslag. Det är inget annat än skadlig symbolpolitik för den svenska skogen. Det skriver Emma Wiesner, europaparlamentariker för Centerpartiet.
Emma Wiesner (C) har rätt på en punkt - svenska bönder ligger i framkant. Frågan är hur stolt hon och Centerpartiet kan vara över sitt agerande på senare tid? Det skriver Magnus Oscarsson, jordbrukspolitisk talesperson (KD).
Det är lätt att slängigt använda sig av begreppet "gå över till hyggesfritt" som en universell lösning på det som anses vara skogsbrukets problem. Det skriver Anna Nilsson.
Självverksam skogsägare kan man vara även utan motorsågen, konstaterar Helena Löhtgren.
Om politikerna och skogsindustrin vill ha ett mer varierat skogsbruk är det mycket effektivare att stoppa myndigheternas detaljstyrning och skogsindustrins certifierade planer än att fridlysa arter på begränsade arealer. Det skriver jägmästaren och skogsägaren Sverker Liden.
I skogspolitiken finns angelägna frågor att klargöra och utreda. Problemet är att helheten saknas. Det skriver Pär Fornling.
När ska alla människors lika rätt och värde få lika starkt engagemang från både män och kvinnor? Det undrar Susanne Öberg.
Det är lätt att komma till slutsatsen att det behövs mindre EU. I skogens fall verkar det vara riktigt, men Sverige måste också ta ett större ansvar för hur besluten i EU arbetas fram.Det skriver Knut Persson i Land Skogsbruk.
På mobilen, surfplattan, datorn – läs vår tidning var du än befinner dig!
