Den svenska skogen är en riktigt viktig kolsänka. Det bör vara möjligt med med ett större koldioxidupptag samtidigt som vi värnar biologisk mångfald. Stora förbättringar har redan skett. Det skriver Alexander Nilson, nationalekonom och skogsägare, Spånstad.
Benny Gäfvert från WWF kritiserar skogsbruket och LRF för våra ståndpunkter i klövviltfrågan. Jag vill bjuda in till samtal i denna fråga så att vi får en dialog om den situation vi befinner oss i och vägar framåt. Det skriver Paul Christensson, ordförande för LRF Skogsägarna.
Den aviserade skogsutredningen behöver fokusera på att vara visionär, förtydliga målen, väga målen mot varandra och tänja gränserna för att utveckla skogsbruket inför framtiden. Att vara otydlig leder åt rakt motsatt håll. Det skriver Pär Fornling.
Som säsongsboende utbo kan jag tycka att synen på skogsägare med närbor kontra utbor ofta framställs lite för svartvit, skriver Kerstin Dafnäs.
Plockhuggning har en mycket längre historia än trakthyggesbruk. Det behövs bara fem granar som var och en är 100 år för att komma tillbaka till bondeledaren Nils Dackes tid. Ropen skallar - tänk själv. Det skriver Göran Arvidsson, skogsägare i Dackebygd.
En stor skogsägare som Roger Akelius kan vara ren vitamininjektion på marknaden. Men på längre sikt kan det utgöra ett större hot om det kommer flera av samma slag, rentav i stim. Det skriver Anna Nilsson.
I debatten om hur natur ska användas i framtiden är det inte ovanligt att olika intressenter blandar fakta från norr och syd i någon slags nationell mischmasch. Detta trots att förhållandena är så olika, skriver Anders Pettersson.
Om vi på allvar ska kunna möta den ökade risken för omfattande framtida skogsbränder, så är en välfungerande krisorganisation ett måste. Att MSB behöver förstärkningsresurser i form av luftburet släckande stöd med flygplan och helikoptrar är uppenbart. Det skriver Anna Nilsson.
Skogsbolag och LRF har gått hårt mot skogens konung och anklagat den för att orsaka betesskador. Men trots att antalet älgar minskat med en tredjedel de senaste tio åren, så minskar inte betesskadorna alls i samma utsträckning. Det skriver Benny Gäfvert, viltexpert, Världsnaturfonden WWF.
Just nu är biologisk mångfald på mångas läppar och det är lätt att argumentera för varför det är viktigt. Men historien lär oss att stor försiktighet måste råda innan det är värt att köra över de värden som redan finns på platsen, skriver Ester Hertegård.
Mötet mellan landskapsarkitekter och jägmästare är nyckeln. De förstnämnda vet hur man gör miljön inbjudande, jägmästarna vet hur skogen utvecklas dynamiskt. Det skriver Pär Fornling.
Skogsindustrin och bioenergiföretagen för oss bakom ljuset. Utmaningarna är många. Det skriver Peter Lindgren, civiljägmästare, och Agneta Blomqvist, skogsdebattör.
Kriterierna för att komma in på rödlistan är att stammen ska minska med minst 15 procent på 10 år, eller under tre generationer. Det gör att älgen kan komma in på rödlistan trots att vi har fler älgar i landet än huvuddelen av den tid någon kan överblicka, skriver Paul Christensson.
En stor brist i den pågående skogsdebatten är att medier, miljörörelsen och andra kritiker vägrar att granska statens roll i skogsbruket. Det skriver Sverker Liden, jägmästare och skogsägare.
För att politiken ska fungera måste den vara begriplig och inte ett töcken av detaljregleringar. Det är enklare att även fortsatt räkna på hela landets virkesförråd. Det skriver Pär Fornling.
Vi verkar ha glömt bort att naturen klarar sig alldeles utmärkt utan oss, men vi klarar oss faktiskt inte utan den, skriver Haidi Andersson.
Att utreda om skötseln av kyrkans skogar är hållbar eller inte, är enligt min mening att ”slå in öppna dörrar”. Kyrkans skogar är miljöcertifierade och sköts utifrån Skogsvårdslagens krav. Det skriver Åke Sandström, ordförande i Kyrkofullmäktige för Vännäs-Bjurholms pastorat.
Artskyddsfrågan måste sluta vara ett juridiskt lotteri. Vad som gäller med ersättning till skogsägare för utebliven avverkning behöver styras upp en gång för alla. Det skriver Anna Nilsson.
De som vurmar för svenskt skogsbruk måste släppa prestigen och börja förklara varför vår skogsbruksmodell är den bästa i världen, skriver Anna Ek.
För att skogsnäringen ska fungera väl så behöver transporterna fungera, inte minst transporterna på vägnätet. Vägunderhållet har under många år varit eftersatt, av flera regeringar. För år 2024 gör regeringen en extra satsning, skriver Maria Stockhaus och John Widegren, Moderaterna.
På mobilen, surfplattan, datorn – läs vår tidning var du än befinner dig!
