Det är i sin rapport ”Förvaltning av klövvilt” som Jordägareförbundet presenterar förslaget om att markägare, lantbrukare och jägare ska få ett stärkt inflytande i de länsvisa viltförvaltningsdelegationerna. Antalet ledamöter ska vara oförändrat 14 men balansen bör justeras, menar förbundet.
– Det är avgörande för förvaltningen av klövvilt att markägarna intar en mer aktiv roll. Vi tycker därför att det är rimligt att de som ska verkställa olika åtgärder ges ett större inflytande i den praktiska förvaltningen, säger Johan Varenius, sakkunnig i jordbruk och vilt på Jordägareförbundet.
I förslaget minskas antalet ledamöter från politik och myndigheter från 7 till 5 och ledamöterna som representerar naturintressen från 4 till 3. Samtidigt ska antalet ledamöter som företräder markägare och lantbrukare enligt förslaget öka från 2 till 4 och det som representerar jägarna från 1 till 2.
Förslaget ligger i linje med en riksdagsmotion från 2023 inlämnad av den moderata riksdagsmannen Mats Green. Jordägarna har nu skickat detta och andra förslag i rapporten som en hemställan till regeringen.
– Det handlar inte minst om att bistå med kompetens in i delegationen. Vi tror också att de beslut som delegationen fattar på det här viset kommer att få ett bättre genomslag, säger Johan Varenius.
Viltförvaltningsdelegationerna skapades 2009 och var ett svar på de intressekonflikter som följde med ett tidigare beslut om att behålla eller återställa rovdjurens gynnsamma bevarandestatus. 2017 beslutade den dåvarande rödgröna regeringen med Karolina Skog (MP) som miljöminister att utöka delegationerna med två ledamöter av vilka båda representerade bevarandeintressena.
– Vi tror att den här förändringen av delegationernas sammansättning är en nyckel för att lyckas med de andra åtgärdsförslag som vi har, säger Johan Varenius.
Totalt rör det sig i rapporten om ytterligare nio åtgärdsförslag, däribland nya inventeringsmetoder, en mer tillgänglig rådgivning och en bättre infrastruktur kring handeln med viltkött. Här föreslår Jordägareförbundet statligt driftsstöd till viltdepåer.
– Den som själv inte tar hand om sitt fällda vilt ska inte behöva åka 15 mil för att hänga upp ett skjutet vildsvin. Hanteringen av viltkött måste underlättas för att öka avskjutningen, menar Johan Varenius.
Har ni stämt av förslagen i rapporten med LRF?– Nej, det här går vi fram med på egen hand även om vi generellt har en god dialog med LRF i viltfrågorna. Detta med viltskador är ständigt aktuellt men det finns ganska få konkreta åtgärder på bordet om hur vi ska uppnå en balans, säger Johan Varenius.
Sveriges Jordägareförbund samlar landets större markägare och representerar en total areal på över 1,5 miljoner hektar.
Fakta: Så vill Jordägarna förbättra förvaltning av klövviltet
1. Utveckla och tillhandahålla inventeringar som beslutsstöd i förvaltningen.
2. Stärk markägar- och brukarperspektivet i viltförvaltningsdelegationerna.
3. Öka kompetensen hos markägare och jägare – erbjud rådgivning och utbildning.
4. Främja frivillig lokal samverkan – ingen ökad reglering.
5. Inför regionala dialoggrupper där utmaningar finns.
6. Inför ändamålsenliga avtalsmallar för jaktupplåtelser.
7. Främja åtgärder som ökar naturligt viltfoder i landskapet.
8. Verka för ökat engagemang och ansvar hos markägare.
9. Öka och sprid kunskap om effektiv jakt.
10. Främja konsumtion av viltkött och underlätta hantering av fällt vilt.
