Anne på Ljusvassgården förodlar allt som bara går

– Hej, hej! Och tack!

Just den här dagen är det premiär för sommarens grönsaksförsäljning på Ljusvassgården. Kunder som just rafsat runt i kylskåpet bakom lagårdsporten på andra sidan vägen vinkar glatt. De har swishat och lagt sina nyköpta grönsaker i cykelkorgarna.

Anne Sandlund sitter uppe vid boningshusets trapp och vinkar tillbaka. Här i Ljusvattnet mellan Skråmträsk och Burträsk i Skellefteå kommun har den svala och ljusa sommaren äntligen gett odlingarna fart.

I kylen ligger sallad, kryddor, lök, blombuketter och olika sorters kål. Om några veckor kan Anne börja skörda morötter.

– Vi säljer grönsaker och blommor både till privatpersoner och till restauranger. Vi har haft tur som hittat två restauranger som är flexibla nog så att de kan anpassa menyn efter det som finns just nu, förklarar hon.

I slutet av varje vecka sms:ar Anne till restaurangerna och berättar vad som kan skördas nästa måndag så att de kan beställa.

– De gillar blommor som man kan äta också. Till och med mjölkörtsblommor vill de ha, berättar Anne.

Här ska provsmakas. Den lilla, lilarosa blomman i ängskanten smakar inte mycket, lite bittert och lite sött, men den pryder sin plats på en salladstallrik.

Hemodlat växthus

Det har hänt mycket sedan Anne och hennes man Anders flyttade in på gården för 14 år sen.

– Här var det bara gräsmatta, säger Anne och visar på den grusade rundeln framför förstutrappen.

Barfota, hela tiden barfota, lotsar hon runt. Ovanför två rejäla pallkragar på knubbiga fötter håller en gammal husgrund av sten ordning på trädgårdens bärbuskar.

– De här är mina favoriter. De är riktigt goda och så mognar de först av alla bär.

De avlånga, blå bärtrybären smakar syrligt och fruktigt. Anne kan plocka hela nävar fulla.

Hon tar oss med till den stora odlingen på andra sidan vägen. Här finns ett rejält växthus byggt av grannens gamla fönster och virke från egen skog. Bakom lagården finns det stora odlingsfältet. Cirka 2 200 kvadratmeter med grönsaker, potatis och snittblommor. Allt står i raka rader.

– I början täckodlade jag men till den här stora ytan är det klurigt att få ihop tillräckligt med material. För att inte blir helt slut av ogräsrensning odlar vi på åsar i stället.

Här är kvickroten det värsta ogräset. Plantorna sätts på rader som passar traktorn. Mycket rensas för hand, närmast plantorna, men när de blivit lite större tar de hjälp av traktorn för att hålla undan ogräset.

Blommigare blommor

Odlingssäsongen är kort men intensiv. För att hinna få skörd planerar Anne noga och börjar förodla inomhus i januari och ute i växthuset redan i början av mars, när snön ligger djup.

– Jag förodlar allt som bara går, till och med rödbetor. Sedan sprider jag både riskerna och skörden genom att så flera sorter av samma gröda, både tidiga och sena. Det kompletteras med snabbväxande grödor som rädisor som sås i omgångar, förklarar Anne.

Att odla här innebär inte bara nackdelar. De långa, ljusa dygnen gynnar till exempel kålväxterna och rotsaker trivs. När sommaren kommer kan Anne se tillväxten dag för dag. Så fort går det.

Många sommarblommor som bränner ut sig på någon dag längre söderut står sig längre.

Ett exempel är beståndet med myskmalva som trumpetar med 4-5 blommor i toppen av varje stängel. Söderut skulle hälften av dem ha gett upp och skrumpnat.

En annan fördel är att skadedjuren är färre. Växterna drabbas inte lika ofta av insektangrepp och här finns ännu inga mördarsniglar.

– Men spenat är ingen idé att odla under sommaren. Ljuset får den att stocklöpa på en gång, slår Anne fast. Jag vintersår den i växthuset i början av mars i stället. 

Rum för misslyckande

Odlingarna är ett ständigt experimenterande. Ett exempel är zinnia som förut fick dela frilandsplats med solrosor, eterneller och lejongap.

– De blev så ynkliga så jag tänkte ge upp dem helt men nu står de i växthuset och blir mycket finare.

God planering, förodling, rationell hantering av ogräs men också förmåga att inte gå i taket om något misslyckas är nödvändigt för att lyckas.

– Som tomaterna. Vissa år får jag knappt några röda tomater. Då skördar jag de gröna i stället men slutar inte så dem för det, säger Anne och skrattar.

Vi tar vägen förbi hönshuset och tillbaka över asfalten. Anne, fortfarande barfota, tar med oss på andra sidan av det stora, röda huset. Här finns hennes första växthus, vinbärsbuskarna och gårdens nyanlagda jordgubbsland.

Det var på den här plätten allt började, med bara tre pallkragar.

– Jag tänkte, hur i hela världen ska det här gå? Sedan blev det jättefina morötter och jag var fast.

Annes bästa odlingstips

• Börja odla! Fundera inte så mycket utan ge dig ut och sätt igång. Även om säsongen i Norrland kan upplevas som kort och intensiv går det odla massor och under stor del av året.
• Använd växthuset mer. För att få till en längre skördesäsong, använd växthuset till mer än bara värmekrävande växter. Vinterså snabba grödor som spenat, rädisa, sallat, asiatiska bladgrönsaker, ärtskott och dill.  Plantera ut förodlade plantor av exempelvis pakchoi i växthuset för att få en tidig skörd i slutet av april, början av maj.
• Sen får de värmekrävande grödorna flytta in i växthuset för att under hösten åter igen göra plats för köldtåliga grödor som spenat och vintersallat. Det går även flytta in plantor av persilja, mangold och grönkål från friland för att skydda dem från rådjuren.
• Förodla i växthuset medan det fortfarande är lite kallt på nätterna, exempelvis blir kålplantorna riktigt knubbiga och tåliga. Dessutom tar de inte upp en massa plats inomhus där de mer värmekrävande grödorna får husera.
• Använd snön. Vattna de vintersådda grödorna och de förodlade plantorna i växthuset med snö. Det finns i mängder och du slipper att vattenslangen fryser på nätterna.
• Sprid riskerna. Sprid ut skörden genom att odla både tidiga och sena sorter, odla snabbväxande grödor i flera omgångar och välj några sorter som klarar kyla och snö. Och det viktigaste, välj sorter som hinner bli skördeklara!
• Odla en stor mångfald av grödor, på detta sätt sprider du riskerna och går något dåligt finns det alltid något annat som går bra. Dessutom är det både gott och roligt att äta många olika sorters grönsaker.

• Lev i och med din odling. Genom att vara ute i odlingen/din trädgård en liten stund varje dag lär du känna dina grödor och se vad som behöver göras samt hur de mår. Du upptäcker lätt om någon behöver mer näring, mer vatten, var ogräset håller på att ta över, var du behöver täckodla mer, vad som är skördeklart eller om kållarverna håller på att äta upp din kål.  
• Torka blommor och blad. De blir till evighetsbuketter, dekorationer av pumpor, bakverk, tavlor och kransar under den mörka, kalla årstiden. Mitt i smällkalla vintern kan vi behöva lite blomsterglädje och sommarlängtan.