Vi skogsägare borde få veta vad vårt virke används till
Hur hållbart är det och hur mycket inlagring blir det egentligen i ett kök som hamnar på tippen efter endast sex år? Det frågar sig Haidi Andersson.

Hur hållbart är det och hur mycket inlagring blir det egentligen i ett kök som hamnar på tippen efter endast sex år? Det frågar sig Haidi Andersson.

Antalet arter som försvunnit från det svenska skogslandskapet under 50 år är ytterst få. Och de allra flesta av dessa är inte globalt utdöda utan återfinns i våra grannländer, skriver Staffan Eklöf och Tomas Brandberg (SD).

Vill vi nå ett fossilfritt samhälle är ökad tillväxt i skogen en stor möjlighet och viktig förutsättning, skriver Torgny Persson.

Även för skogsägarna är det viktigt att skogsindustrin är lönsam och framgångsrik. Om tillväxten inte kan ske genom större volym är det viktigt att den kan fortsätta genom att ett högre värde produceras. Det skriver Knut Persson.

Att minska avverkning är en alldeles utmärkt och nödvändig metod för att bekämpa klimatkrisen, skriver Kjell Prytz.

Om vi kan hjälpa till med att sprida kunskap om biologisk mångfald i skogen till skogsägare och andra intresserade så gör vi självklart det. Det skriver Lena Wistrand, verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet Sörmland.

I den egna skogsutredningen kan Svenska kyrkan bidra med en konkret inlaga både i den egna och den offentliga skogsdebatten. Det skriver Anna Nilsson i Land Skogsbruk.

I dag har vi en extrem situation i svenskt skogsbruk, skriver Anders Pettersson.

Statistiken är tydlig - kvinnor utgör fortfarande under 15 procent av branschen. De skogliga utbildningarna lockar mestadels män och skogssektorn står inför en rekryteringskris. Det skriver Styrelsen för NYKS, nätverket för yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen.

Det återstår förstås att syna korten från EU, forskningen och skogsutredningen. Men nu finns det iallafall grund för att tro på att vårvindarna håller på att vända debatten och insikten om nyttan av att aktivt bruka skogen får fäste. Det skriver Pär Fornling.

Enligt min mening bör LRF kräva en avreglering, som gör det möjligt att få till ett frivilligt samarbete inom viltförvaltningen. Det skriver skogsägaren och jägmästaren Sverker Liden.

Att låta ukrainarna jobba här eller upprop mot inkomstkraven för att få uppehållstillstånd har inte sin grund i medkänsla och människokärlek. Det handlar enbart om att råvaran ska fram ur skogen så billigt det bara går, skriver Susanne Öberg.

Vi markägare vet att det är det samlade vilttrycket som är problemet och därför har LRF sedan lång tid arbetat för att få till en flerartsförvaltning värd namnet. Det skriver Paul Christensson, ordförande för LRF Skogsägarna.

Varför inte lyssna på medlemmarna både i LRF och Jägareförbunden innan utspelen görs och besluten tas. Det skriver jägmästaren och skogsägaren Sverker Liden.

Studiefrämjandets inventeringskurs tyder på ett snävt synsätt och en vilja att förmedla en förenklad, vinklad bild av skog och skogsbruk. Det skriver Anna Nilsson.

Att sälja sin skog, som förvärvats under flera generationer, är inte alltid det lättaste. Åtminstone inte när det kommer till reavinstberäkningen, skriver Helena Löthgren.

Eftersom skogstillväxten per hektar är större hos privata skogsägare fångar de om de vill in mer koldioxid än andra skogsägare som Sveaskog, kyrkan och skogsbolagen tillsammans. Det skriver Jan Falck, pensionerad universitetslektor i skogsskötsel.

Det finns typer av jakt som inte är svår att motivera. När rovdjur fäller tamboskap har myndigheterna exempelvis möjlighet att besluta om skyddsjakt. Men licensjakten på lodjur är minst sagt svårmotiverad. Det skriver Rebecka Le Moine, riksdagsledamot för Miljöpartiet.

Skogsjättar, privata skogsägare, regeringen och miljörörelsen har alla en sak gemensamt: vi vill att skogsbruket ska bedrivas på ett annat sätt än i dag. Det skriver Erika Bjureby, Sverigechef för Greenpeace.

Regeringens bedömning är att ett aktivt skogsbruk, med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara, ger högsta långsiktiga klimatnytta. Det skriver landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

På mobilen, surfplattan, datorn – läs vår tidning var du än befinner dig!



