Skogen som kolsänka, för naturrestaurering, till förnyelsebar energi och nu senast ett lagförslag om ett nytt skogsövervakningssystem. Skogsfrågorna spelar helt klart en huvudroll på EU-scenen nuförtiden.
Många av EU-kommissionens förslag har ändrat skepnad under resans gång i ministerrådet och EU-parlamentet. Nu är mandatperiodens slutspurt i gång inför det stundande EU-valet i maj.
Bristen på samhällsekonomiska analyser när ny EU-lagstiftning ska implementeras i Sverige har lyfts av två forskare i nationalekonomi, Johanna Jussila Hammes och Lena Nerhagen. I en artikel publicerad i tidskriften Ekonomisk debatt föreslår forskarna att arbetet med EU-lagstiftningen ska inspireras av finsk och dansk modell. De hänvisar till flera studier och utredningar som visar att Sveriges arbete i EU är reaktivt i stället för proaktivt. "Sverige är inte med i hela matchen utan kommer in, i bästa fall, i åttionde minuten när beslutsalternativen redan är definierade och enbart detaljer kan justeras", skriver de.
Finland har sedan EU-inträdet 1995 förändrat sitt förvaltningssystem för att som ett litet medlemsland kunna arbeta strategiskt i EU för att gynna landets intressen, däribland skogspolitiken. Det handlar om att fånga upp den så kallade tysta informationen redan när en ny fråga börjar att diskuteras i EU. Enligt systemet görs sedan en kartläggning av det aktuella läget i landet som sedan kan byggas på med konsekvensanalyser. Det finländska stadsrådskansliet organiserar 36 subkommittér där olika parter, däribland skogsägar- och miljörörelsen, finns representerade för en regelbunden dialog på olika nivåer med regeringskansliets tjänstemän. På så sätt kan reaktioner på lagförslag fångas upp i ett tidigt skede.
I Danmark finns sedan 2019 Regelforum, det innefattar 19 medlemsorganisationer som uttalar sig om nationell lagstiftning och kan flagga för ämnen som väntas bli centrala för framtida EU-regleringar. Det arbetar bland annat utifrån att EU-lagstiftningen inte ska missgynna danska företag i internationell konkurrens.
I Sverige saknas oftast både tid, struktur och resurser för att kunna göra ordentliga konsekvensanalyser. Bilden bekräftas även av intresseorganisationer som Land Skogsbruk varit i kontakt med.
Bristfälligt eller obefintligt underlag riskerar att göra det otydligt för de tjänstemän som ska representera Sverige i förhandlingar i EU-parlamentet likväl för våra lagstiftare i riksdagen.
Efter nästan 30 år av tillämpad EU-lagstiftning i Sverige, så är det hög tid att ta ett helhetsgrepp på lagstiftningsprocessen, här hemma såväl som i Bryssel.
Att tidigt bjuda in intresseorganisationer och näringsliv i arbetet med EU-lagstiftningen likt våra nordiska grannländer är en god start.
Anna Nilsson
