Stort missnöje när nya kraftledningar gör stora intrång

Nordsyd heter Svenska kraftnäts stora investeringspaket på cirka 100 miljarder kronor, där cirka 200 mil ny ledning ska byggas för att möta behoven av ökad överföring från norr till söder. I det stora paketet ingår fyra ledningar där den östligaste, det så kallade Uppsalabenet, sträcker sig från Odensala i söder till Ramsele i norr.

100 meter bred gata

En av delsträckorna i Uppsalabenet är på cirka 150 kilometer och går mellan Njutånger i Hudiksvalls kommun och Mehedeby i Tierps kommun. Där ska kraftledningen skära genom landskapet på ett sådant sätt att flera hundra markägare får ett intrång av en nästan 100 meter bred ledningsgata över sina fastigheter.

– Det är många som berörs av ett intrång som de kommer att få leva med för väldigt lång tid framöver, konstaterar Fredrik Almér, som sitter i styrelsen för LRF Gävleborg och är ansvarig för infrastrukturfrågor.

Fram till den 30 september 2024 pågick samråd för hela sträckningen. Då hade fastighetsägare och andra intressenter möjlighet att lämna yttrande på en föreslagen sträckning för kraftledningarna.

Men LRF Gävleborg anser att det finns brister i samrådsförfarandet och att markägarperspektivet måste in tidigare i processerna för att hitta acceptabla lösningar.

– Svenska kraftnät borde titta på det samrådsförfarande som andra myndigheter har, exempelvis Trafikverket, som tidigt tar fram många olika alternativ som man har dialog kring. Har man en tidig samverkan runt flera olika alternativa korridorer är det troligare att man får en lösning som fler kan acceptera och att det inte skapar låsningar som idag när markägare kommer in sent i processen känner att de inte fått vara med och påverka, förklarar Fredrik Almér.

Lite hänsyn

Som en följd av ett bristande samrådsförfarande menar Fredrik Almér och LRF Gävleborg att kraftledningarnas dragningar tar väldigt lite hänsyn till lokala förutsättningar och kraftledningarna med fördel kunde byggas på mark som ägs av stora bolag, staten eller andra större aktörer.

– Den lilla markägaren får ett procentuellt sett mycket högre intrång på sin fastighet än den som äger många tusentals hektar, säger Fredrik Almér.

Dragningarna skulle också kunna göras med hänsyn till skiftesgränser eller sockengränser för att brukningsmöjligheterna inte ska försämras.

– Att få en fastighet delad mitt itu där det kanske blir en liten flik kvar på ena sidan försvårar ju absolut brukandet, konstaterar han.

Regeringen beslutade i januari 2025 att kraftledningar som byggs med stöd av nätkoncession som huvudregel ska byggas som luftledning.

– Tekniken med att rita raka streck på kartan är ju i grunden samma metod som man började använda på 1940‑talet, och jag tycker att vi borde ha kommit längre idag. Vi menar dessutom att man borde gräva ner kabel i högre utsträckning så att inte brukandet av marken påverkas lika mycket, säger Fredrik Almér.

Fredrik Almér menar också att även om det är dyrare initialt att gräva ner kabeln, så kan det vara en billigare lösning i längden med tanke på underhållskostnader och miljöpåverkan, men inte minst med tanke på vikten av beredskap för krig och kris.

– En luftledning som ska finnas under lång tid kommer troligen att kräva mer underhåll och service än en markkabel, särskilt med tanke på att det förväntas mer extremväder i framtiden med större snömängder och fler stormar, säger han.

Billigt lösa in mark

Ersättningsfrågan är också av stor betydelse. LRF Gävleborg tycker det är för billigt att lösa in mark idag och att intrångsersättningarna behöver ändras för att skapa en ökad acceptans hos markägare för intrång.

– Det här är ett i det närmaste permanent intrång som inte är till någon som helst nytta för markägaren. Det är någon annan som bedriver kommersiell verksamhet på enskilda markägares fastigheter utan att markägaren får någon vettig ersättning. Vi menar därför att markägare också borde kunna få en löpande årlig ersättning, ungefär som ett arrende, säger Fredrik Almér.

Ett annat förslag är att markägaren får ta del av den samhällsnytta man bidrar till genom att det på deras mark får transporteras energi som främst industrin har nytta av.

– Överförs det mycket energi över en fastighet så borde markägaren kunna få del av det. Om man nu har mätare hos varenda elkund som varje minut kan räkna ut elförbrukningen och sätta ett pris så kan det ju inte vara omöjligt att veta vilken effekt som går genom nätet, om bara viljan finns, säger han.