I en överenskommelse med Sverigedemokraterna sänker regeringen kravet på lönenivå för anställda från tredjeland. Det föreslagna kravet är 90 procent av en svensk medianlön vilket motsvarar 33 390 kronor i månader. Lönegolvet är därmed nedjusterat från 37 100 kronor.
Tidigare var dock 152 yrken undantagna från lönekraven. Det gällde till exempel tolv inom lantbruket. Nu heter det att ”Regeringen kommer ges mandat att vid behov meddela undantag från lönekravet”.
LRF menar att förändringen är olycklig och skapar osäkerhet.
Mikaela Johnsson, vice ordförande i LRF, är rädd för att byråkratin nu kommer att öka för företag i grön sektor.
– Sänkningen från 100 till 90 procent av lönegolvet gör ingen större skillnad för våra näringar. Men vi tycker att det är olyckligt om möjligheten till undantag tas bort eller att företagen ska söka undantag årligen eller vad nu slutsatsen kommer att bli.
Beskedet en chock
– Vad vi ser är att det byråkratiska krånglet ökar istället för den förutsägbarhet och långsiktighet vi behöver, säger hon.
Emma Terander, chef arbetsmarknad på Gröna arbetsgivare, menar att beskedet är något av en chock för de gröna näringarna. Hon reagerar på både den fastställda lönenivån och borttagandet av undantagen för vissa yrkesgrupper.
– Vi tycker 80 procent av mediannivån hade varit fullgott men allra helst lön enligt kollektivavtalet, säger hon.
152 yrken
Hon tycker också att det är oroväckande att regeringen nu väljer att bortse från förslagen om undantag för 152 yrken. Det var yrken som arbetsförmedlingen och migrationsverket tagit fram och där man gör bedömningen att kompetensen inte finns att tillgå i Sverige.
– Det är anmärkningsvärt att regeringen inte lyssnar på sina egna expertmyndigheter utan i stället själv ska fatta beslut om enskilda yrken som ska undantas. Det öppnar för godtycklighet, säger Emma Terander.
Land Lantbruk har sökt ansvarig politiker för besked om vilka yrken som ska undantas från lönekravet.
