Jordbruksverket har på kort tid analyserat regeringsuppdraget att ta fram förslag för en eventuell djurvälfärdsersättning för dikor till 2027. Den skulle i så fall motiveras med det redan existerande lagkravet att hålla korna ute på bete.
I den redovisning som nu presenterats avråder myndigheten från att införa ersättningen. Den främsta orsaken är att nyttan är för liten i förhållande till den administrativa börda som medföljer.
– När vi räknar på nettokostnaderna som är kopplade till betet hamnar vi på cirka 400 kronor per ko och år. Det är inte mycket i sammanhanget och kommer inte att ge den skjuts åt nötköttsproduktionen som är syftet med åtgärden, säger Jonas Fjertorp, tillförordnad biträdande chef för Jordbruk- och analysavdelningen.
Uppstår krav på dokumentation
Ersättningsnivån får bara täcka sådant som inte finns med i andra kalkyler, till exempel betesmarksersättningen som har stor betydelse för dikoproducenter som håller djur på betesmarker.
Jonas Fjertorp konstaterar att ersättningen förutsätter att lantbrukaren dokumenterar betesdriften för varje djur i en kalender, ett krav som inte existerar i nuläget. Det uppkommer också en administrativ kostnad på cirka 10 miljoner kronor för Jordbruksverket.
– I kontrolluppgifterna för de befintliga djurvälfärdsersättningarna hittar vi också ganska höga felfrekvenser. Det medför en risk för att EU kan kräva finansiella korrigeringar. Detta behöver också beaktas när beslut fattas om att införa en eventuell djurvälfärdsersätting till dikor, , säger Jonas Fjertorp.
Jordbruksverket förordar i stället att Sverige avvaktar den kommande Cap-perioden då allt talar för möjlighet till högre nivåer inom nötkreatursstödet. Därmed skulle dikouppfödningen kunna stimuleras genom det kopplade nötkreatursstödet, men då från 2028.
– Eftersom EU-budgeten inte är beslutad går det inte att säga vilka summor det kan komma att handla om. Sverige måste också först bestämma vilken nivå som ska användas till de kopplade stöden, förklarar Jonas Fjertorp.
Rent hypotetiskt finns det fortfarande möjlighet att införa en djurvälfärdsersättning parallellt men problemet med den låga stödsumman och tillhörande administration kvarstår.
Svårt att motivera större belopp
– Vi har tittat på ytterligare parametrar för djurvälfärdsersättning, till exempel klövvård. Men den tillför liksom andra tänkbara parametrar i sammanhanget ger låga summor och ytterligare administrativa villkor, säger Jonas Fjertorp.
Många besättningar är inte större än 20 kor och en ersättning på 400 kronor skulle ge 8 000 kronor per år. Jonas Fjertorp tror det är för låg nivå för att vara tillräckligt för att motsvara behoven för näringen.
Besvikelse hos LRF
LRF uttrycker i sin officiella kommentar besvikelse över den uteblivna djurvälfärdsersättningen men går samtidigt inte i polemik med Jordbruksverkets argument.
"Detta är inte alls den starka signal till nötköttsproducenterna som vi hade hoppats på. Att vänta på en oviss förstärkning i nya Cap stärker inte investeringsviljan i dag", säger vice riksförbundsordförande Mikaela Johnsson.
