Byggnadsvårdaren Robert Danielsson, känd för sitt arbete med att rädda ödehus, har råkat ut för landsbygdsfällan. Det vill säga svårigheten att få lån till att köpa, bygga eller renovera hus på landsbygden.
När han för ett par år sedan stod inför ett vägval i livet så testade han att söka banklån digitalt för en hus i en Stockholmsförort.
– Snabbt fick jag besked om att kunna låna till en villa som kostade drygt 5 miljoner.
Då han var trött på storstaden och hade hittat ett fantastiskt gammalt hus i Hyltebruk testade han att söka bolån för det.
– Då blev svaret: kontakta kundtjänst. Trots att huset kostade en tiondel av Stockholmshuset blev det stopp, jag testade med flera banker, berättar Robert.
Många frågor
När han tog kontakt fick han en mängd ”omöjliga” frågor om risken för arbetslöshet, sjukdom, med mera.
– Mitt byggnadsvårdsföretag blomstrar, jag har långsiktiga avtal med stabila kunder och har en inkomstförsäkring. Och jag har varken lån eller betalningsanmärkningar, fortsätter han.
Med hjälp av sin pappa och egna besparingar lyckades han ändå köpa det fina huset på 480 kvadratmeter med 14 rum och kök. Det hade stått tomt länge men var i bra grundskick. Robert har rustat huset i etapper med stor egen arbetsinsats.
– Så i dag är jag på ett sätt glad över att jag inte har några lån på huset utan är skuldfri. Men jag såg tydligt att det handlade om en geografisk diskriminering. Är det fel postnummer så går det helt enkelt inte att låna till ett husköp, säger han.
Osäkert värde
Det är ett känt problem i landsbygds- och glesbygdskommuner i hela Sverige. Det intygar mäklaren Andreas Brändström på HusmanHagberg i Hemavan, som arbetar i Storumans och Vilhelmina kommuner i Västerbottens län.
– Bankerna blir osäkra på marknadsvärdet på ett hus som ligger mitt i skogen i Vilhelmina till exempel. I en större stad finns mängder av grannar som har sålt sina hus att jämföra med. Så här i glesbygden begär de ofta en marknadsvärdering av oss mäklare men då brukar det inte vara problem. Priserna ligger mycket lägre också, säger han.
– Bygga nytt hus är svårare däremot. I Vilhelmina och liknande kommuner ligger priset för en normalvilla runt en miljon kronor. Ska man bygga nytt, via ett husföretag och anlita snickerifirma landar det snart på 4-5 miljoner kronor och då blir det tvärstopp från banken. I skidorter som Hemavan, Kittelfjäll, Saxnäs däremot byggs det nytt och här kan hus vara värda 3-4 miljoner kronor, fortsätter han.
Hämmar tillväxt
Även kommunalrådet i Åsele i Västerbottens län, Andreas From (S), ser detta som något som hämmar tillväxten för landsbygden.
– Jag upplever att det stora problemet vid köp, renovering, nybyggnation är kopplat till det låga marknadsvärdet på bostäderna.
Han tar upp strandskyddet som ytterligare ett problem. Att kunna bygga hus i attraktiva, sjönära lägen hade varit ett bra sätt att höja marknadsvärdet, menar han.
– Hur man ska lösa problemen har jag inget bra svar på idag men klart är att staten eventuellt tillsammans med kommunerna tar en del av risken för att kompensera för marknaden, säger han.
Olika förslag
Det har kommit förslag på lösningar. Bland annat från Boverket som 2018 fick uppdraget av dåvarande regering att utreda frågan. I sin rapport diskuterade verket tänkbara lösningar som till exempel ROT-avdrag för nyproduktion och lättnader i strandskyddet i områden där marknadsvärdet på hus är lågt.
I sin slutrapport föreslog Boverket ett statligt topplån som gick ut på att staten skulle låna ut pengar till hushåll utöver banklån, max 50 procent av byggkostnaden. Om en framtida försäljning av huset inte täckte topplånet skulle förlusten delas mellan staten, kommunen och hushållet.
Men förslaget fick inget politiskt genomslag och situationen är oförändrad.
Läs också: ”Det här ödehuset har jag drömt om i 20 år”
