Livet på landet

Pär-Ola och Elin på Lönneholms gård: ”Att släppa ut grisarna är det bästa vi har gjort!”

Blekinges största grisgård satsar stort på utegrisar. I hagarna bökar grisflockar och intresset från kunder och butiker ökar hela tiden.

– Det här är det roligaste vi har gjort i vårt lantbruksliv, säger Pär-Ola och Elin Johansson på Lönneholms gård i Agerum.

14 maj 2024 kl. 09:22

Pär-Olas pappa trodde aldrig att hans och Elins satsning på utegrisar skulle fungera.Foto: Ewa Stackelberg

En bastant sugga klafsar makligt runt i gyttjepölen och svalkar sig medan kultingarna pilar runt halmhyddan. Solen värmer när Elin och Pär-Ola visar runt på gården. 
Här finns flera grisstallar, uthus och en stor maskinhall. 

På åkrarna närmast gården där man tidigare odlade spannmål och raps har man nu gjort stora hagar för grisarna. Och mindre för suggor med smågrisar.
Detta är en stor gård med omfattande grisproduktion utan jämförelse störst i Blekinge med cirka 1 000 slaktsvin och 550 suggor, varav 300 slaktsvin och några suggor med kultingar nu går utomhus medan resten är inne i de stora stallarna i boxar med halm.

Femte generationen

På släktgården Rönneholm i Sölvesborgs kommun finns en lång tradition av grisuppfödning , tidigare mest inomhus i stallar.Foto: Ewa Stackelberg

Pär-Ola är femte generationen på släktgården Lönneholm som ligger i Sölvesborgs kommun. Han och Elin är entusiastiska bönder som gillar att tänka utanför boxen och prova nya grepp i en traditionell näring.

Idag är gården på 170 hektar med arrenden. Här odlas spannmål, raps och vall. Mycket används på gården och man säljer även en del hö och halm till hästägare.
Här finns en lång tradition med grisuppfödning och under många år arbetade Pär-Ola tillsammans med sin far Lars. Först var det bara slaktsvin, 1996 byggde de även ut för suggor och smågrisar. 

Pappa var skeptisk

Att börja med utegrisar var ett lyckokast för både ekonomin och arbetsglädjen, menar Elin och Pär-Ola Johansson på Lönneholms gård i Agerum.Foto: Ewa Stackelberg

2004 byggdes nytt suggstall för att producera smågrisar för försäljning till andra uppfödare. 

– Min far trodde aldrig på det här med utegrisar, han var helt emot det och tyckte det var slöseri med marken som kunde användas för odling, säger Pär-Ola.

– Jag sa till honom att om vi släpper ut grisar på de tre hektaren närmast gården, kommer det att omsätta mer per år än hela det övriga jordbruket. 

Det finns inte många uppfödare i Sverige som har utegrisar i större skala. Men Pär-Ola och Elin hade bestämt sig.

Släppte ut 20 grisar

Lite blöta och gyttja är skönt och blir det för regnigt söker grisarna skydd i skjulen som står utplacerade i hagarna.Foto: Ewa Stackelberg

2017 när de tagit över gården helt och hållet släppte de ut sina första 20 grisar på prov i en hage.

– Detta var en dröm som gick i uppfyllelse, säger Elin. Jag satt och tittade på dem i flera dagar för att se hur det skulle gå men det fungerade utmärkt, grisarna anpassade sig direkt och började böka runt.

Köttet från de första utegrisarna såldes bland släkt och vänner och de blev positivt överraskade. Då vågade sig paret på att bygga större hagar och släppa ut flera grisar. Snart kunde de erbjuda köttlådor, kunderna strömmade till och efterfrågan ökade.

Efterfrågat kött

Gården erbjuder även egna charkuterier som korv, kassler, pålägg samt hamburgare.Foto: Ewa Stackelberg

Elin satte ihop en liten broschyr om grisarna på Lönneholm och bokade tid med chefen för Coops butik i Sölvesborg.

– Vi erbjöd dem att sälja kött från utegrisarna och de var genast med. Nu kunde de erbjuda fläskkött av hög kvalitet som man kunde hitta förr i tiden.

Det blev utökade hagar, fler skjul med halm, vattenbad i en berghåla uppe i ekbacken och flera härliga lerpölar. 

Elstängslet visade sig mycket effektivt för att hålla grisarna inne och vildsvinen utanför. Elin skötte marknadsföringen över facebook och nöjda kunder spred ryktet vidare. 

Inga dyra investeringar

Det är sällan bråk bland utegrisarna. De har gott om utrymme och de äldre tar hand om de yngre.Foto: Ewa Stackelberg

Långväga kunder kom farande för att köpa köttlådor och det lokala slakteriet i Mjällby gav tummen upp för ökad produktion. Sedan dess har det bara snurrat på.

– Jag fick rätt, ler Pär-Ola. Målet att dessa tre hektar med utegrisar skulle omsätta lika mycket som hela gårdens produktion, nådde vi i somras.

Utegrisar kräver inga dyra investeringar i byggnader och teknik, bara hagar och skjul. 

– Numera vågar vi släppa ut allt yngre grisar och vi har märkt att det bara är positivt att blanda olika åldrar och storlekar. De äldre tar hand om de yngre. Det är fantastiskt att se. De har gott om utrymme och det blir väldigt sällan något bråk.

En publikattraktion

Sugga med sina kultingar som trivs med att leva ut i friska luften, ha gott om plats och en liten hydda att ta skydd för regn i.Foto: Ewa Stackelberg

Kylan är ingen fara, blött regn är värre men då kan de söka skydd i skjulen och vi märker att sjukdomarna minskar. 
Nu har man även suggor med kultingar i egna hagar och det har blivit en publikattraktion. Hit kommer såväl skolklasser som nyfikna förbipasserande, kunder och kommuntjänstemän.

– Vi har byggt bänkar vid vägen där folk kan sitta och titta. Många har inte sett en levande gris och framförallt inte någon som lever ett naturligt grisliv, bökar i jorden, rullar sig i gyttja och badar i vattenhålan, säger Pär-Ola.

Invigde sin gårdsbutik

Pär-Ola och Elin tar en (sällsynt) paus utanför sin gårdsbutik där de säljer gårdens kött och charkrodukter.Foto: Ewa Stackelberg

Pär-Ola och Elin vill nu satsa ännu mer och mer på utegrisar. Förra sommaren invigde de sin egen köttbutik på gården. 

– Vi är lite omoderna, djuren går först och vi kompromissar inte med något. Även grisarna inomhus har ett drägligt liv med utrymme och halm att böka i, säger Pär-Ola.

Även om utegrisar kräver mindre investeringar, är de arbetskrävande. Det är ren handkraft som behövs för att utfodra, vattna och halma.
På gården jobbar förutom Pär-Ola och Elin även två anställda. De tre barnen, 24-åriga Tilda, 16-årige Ebbe och 15-årige Harry hjälper också till.

Kör grisarna själv

Pär-Ola kör i väg grisarna med sin egen traktor och vagn till det närbelägna slakteriet. Där slaktas de utan gas och av en speciellt kunnig slaktare.Foto: Ewa Stackelberg


Grisarna körs iväg med traktor och vagn av Pär-Ola i lugn och ro och slaktas på närbelägna slakteriet i Mjällby. 

– Allt detta märks på köttet och i matlagningen. Grisarna blir inte stressade, de transporteras inte långa sträckor, trängs inte med andra, de behöver inte vänta utan när vi kommer fram slaktas de direkt på traditionellt vis, inga grisar gasas, berättar Pär-Ola.

– Det blir helt enkelt bättre kött med lugnare grisar och fläsket blir köttigare och inte så fett när de springer fritt. Det är utmärkt till såväl hamburgare som köttfärssås, utan inblandning av annat kött, fortsätter han.

Butikerna står i kö


Nu har flera stora Coopbutiker i Kristianstad och Ronneby börjat sälja köttet och fler butiker står på kö. 

– Vårt krav är att prissättningen ska vara sådan att alla kan köpa vårt kött. Butikerna har fått lära känna oss ”två galna bönder” och de har fått mycket positiv uppmärksamhet för bra närproducerat kött.

– Detta är bara början. Det som bromsar lite nu är slaktkapaciteten men det kommer vi att lösa.

Men trots de stora fördelarna och ekonomiska framgångarna har mottagandet från den egna branschen och andra grisbönder varit blandat.

– Visst är det annorlunda och mycket jobb men vi tror på att detta ligger rätt i tiden.Konsumenterna vill ha närproducerat kött från djur som levt ett bra liv. Många kunder hör av sig och vi berättar gärna om allt som har med grisarna att göra, säger Elin.

Har hittat rätt

På en stor gård har man sällan lediga helger och kvällar men Elin och Pär-Ola försöker ta pauser och göra saker med barnen. 
Men när de får nya ideer glömmer de tiden, som i somras då de var uppe halva nätterna för att provlaga hamburgare. Nu säljs gårdens okryddade hamburgare av fläskkött i butikerna, nästa projekt är att ta fram olika pålägg.
De känner att de hittat rätt upplägg för sin grisgård.

– För oss är det härligt att varje dag få jobba med glada nöjda grisar. De har det bra och kan njuta så länge de lever. Det är vårt motto. Detta är det roligaste vi gjort i hela vårt lantbruksliv, säger Elin.
 

Elin och Pär-Ola Johansson älskar att jobba med sina glada utegrisar varje dag.Foto: Ewa Stackelberg

Föder upp dressyrhästar

Namn: Elin och Pär-Ola Johansson.
Ålder: Båda är 46 år.
Familj: Barnen Tilda, 24 år, Ebbe, 16 år, och Harry, 15 år.
Gör: Bönder och grisuppfödare.
Intressen: Jakt och våra fina dressyrhästar som vi föder upp här på Lönneholm och självklart världens finaste två hundar Loffe och Betty.
Drömmer om: En lång semester och en ljusnande framtid för Sveriges lantbruk.
Mer information finns på deras facebooksida Lönneholmsgrisar.

;
Pär-Ola och Elin på Lönneholms gård satsar på utegrisar