Minskad barnadödlighet, ökad livslängd och bättre kommunikationer. Det är tre faktorer som gör att att vi i dag har bättre kontakt med släkt och familj i dag än vad vi hade i slutet av 1800-talet.
Det visar undersökningen som Gerdt Sundström, professor emeritus i läran om den friska ålderdomen, har gjort.
– Man tänker lätt att allt var bättre förr, säger han till tidningen Släkthistoria.
Under den undersökta perioden 1750-1890 var 20 procent av kvinnorna barnlösa. I dag är den siffran 12 procent. Över hälften av mödrarna, 56 procent, saknade barn eller hade dem boende i en annan församling, när de själva avled.
Läs också: Häng på trenden – fira bröllop på logen
– Folk flyttade mycket och kommunikationerna var dåliga. Generellt stämmer det inte att äldre fick mer hjälp av barn och barnbarn förr i tiden, säger Gerdt till Släkthistoria.
Inte heller äktenskapen höll längre förr. På 1700-talet varade ett genomsnittligt äktenskap i 15 år, mycket på grund av döden.
– Guldbröllop är ett 1900-talsfenomen, säger han.
