Det var jordbrukskommissionären Christophe Hansen som på onsdagen lade fram förslaget om en neddragning av Cap på 22 procent till 300 miljarder euro för den kommande programperioden 2028–2034.
LRFs ordförande Palle Borgström är mycket kritisk. Han menar att det är ett allvarligt felsteg när jordbruket står inför stora utmaningar när det gäller livsmedelssäkerhet och grön omställning som kommer att kosta investeringar. Att då dra ned ersättningarna kommer att försvåra att genomföra de investeringarna.
Ett golv
Enligt förslaget till ny Cap ska medlen från EU bara utgöra ett golv och att medlemsstaterna sedan själva ska kunna skjuta till mer pengar till jordbruket.
Något Palle Borgström tror kommer att sitta långt inne för en svensk regering.
- Det bygger på att regeringen har den viljan och att även kommande regeringar har den viljan. Det vilar ett tungt ansvar på den svenska regeringen och våra europaparlamentariker att arbeta för en trygg livsmedelsförsörjning i Sverige och Europa, och inte bara hänvisa till att det finns många nya utmaningar som måste adresseras, säger han.
Palle Borgström pekar också på att förslaget riskerar att montera ned den gemensamma jordbrukspolitiken i EU och lämna över en inte oväsentlig del till medlemsstaterna att besluta om.
- Det kommer sannolikt att innebära ganska olika förutsättningar för bönder i olika delar av EU, säger han.
Miljöersättningar
Alla detaljer i förslaget är ännu inte kända men en tidigare läckt uppgift om att ett tak för gårdsstödet skulle införas ser ut att ha dragits tillbaka. Men de 300 miljarderna ska utöver dagens gårdsstöd täcka även bland annat miljöersättningar, investeringsstöd och stöd för unga lantbrukare.
Även om förslaget till ny Cap från jordbrukskommissionären i nuläget ska ses som ett utgångsbud i en förhandling med parlamentet, är Palle Borgström bekymrad över inriktningen.
- Även om parlamentet har en ganska stor beslutanderätt visar erfarenheten från tidigare capreformer att slutresultatet inte hamnar alltför långt ifrån vad som presenterades från början, säger han.
EU:s långtidsbudget
Den gällande budgeten löper till och med 2027, nästa ska sträcka sig till och med 2034.
Långtidsbudgeten fastställs av medlemsländernas regeringschefer, med begränsat inflytande från EU-parlamentet.
I budgeten sätts den totala storleken på Cap-budgeten, fördelningen mellan medlemsländerna och mellan Caps två pelare.
Hur pengarna ska användas regleras i Cap-lagstiftningen, där EU-parlamentet har lika mycket att säga till om som medlemsländerna.
