Ansträngt läge i växtodlingen

Totalindex sjunker från cirka 101 i slutet av 2025 till 92 under årets första kvartal, enligt konjunkturmätningen Grönt näringslivsindex. Inte sedan tredje kvartalet 2023 har indexnivån varit så låg. 

– Det är en tydlig försvagning och några branscher som sticker ut extra mycket, framför allt växtodling, säger LRF:s förbundsordförande, Palle Borgström.

Ändrar strategi

Den negativa synen på läget har bland växtodlarna förstärkts ytterligare under de senaste månaderna. Index stannar på 72. Enligt rapporten drivs producenterna i växtodlingsbranschen mot strategier som i högre grad fokuserar på kostnadsminimering snarare än maximal avkastning.

– Normalt sett brukar gödningspriset ha en koppling till spannmålspriset, men nu ser vi att spannmålspriset har fallit dramatiskt medan gödningspriserna fortfarande ligger kvar på en hög nivå. Situationen är väldigt tuff och ganska många överväger nog nu om man ska odla fält som har lite lägre avkastningsförmåga i år eller om man ska träda dem.

– Man kommer också att vara ännu mer noggrann när man väger besluten på om olika insatser i växtodlingen under säsongen verkligen betalar sig eller inte. Det är en ren överlevnadsstrategi att hålla igen på kostnadssidan när intäkterna är låga. Det finns inte heller mycket som tyder på att spannmålspriset kommer att stiga i närtid eller att kostnaderna kommer att sjunka, säger Palle Borgström.

Fallande priser

För delbranschen skog, som under lång tid låg i topp i konjunkturmätningen, går tongångarna allt mer i moll. Index sjunker till cirka 88, alltså tydligt på den negativa sidan. Konjunkturläget är det svagaste sedan 2020. Rapporten pekar på fallande priser på timmer och massaved, låg avverkningsvilja och kraftigt minskad aktivitet i skogen.

Palle Borgström beskriver marknadsutvecklingen i skogen som dramatisk med lågkonjunktur på stora marknader, en försvagad dollar och osäkerhet runt tullar och marknadsvillkor. 

– En av orsakerna till att index faller så mycket i skogen är att skogsägare börjar tappa tron på att det blir ordning på de politiska villkoren i näringen. Vi har en väldigt stor rättsosäkerhet. Skogsägare drabbas extremt hårt, man måste driva domstolsprocesser mot staten och förlorar man måste man betala rättegångskostnaderna. Det finns en pågående diskussion kring skogsutredningen men det märks fortfarande ingen skillnad ute hos skogsägarna.

"Politiken måste leverera"

Allmänt i de gröna näringarna förstärker volatiliteten på stora och viktiga marknader behovet av att politiken levererar stabila förutsättningar för företagarna, betonar Palle Borgström.

– Företagen behöver stå bättre rustade för att hantera den här typen av marknadssvängningar för de kommer med regelbundenhet. Vi kan inte förlita oss på att ha prisstöd vart och vartannat år, utan de grundläggande förutsättningarna för att driva verksamhet måste vara mycket bättre.

I animaliesektorn är bilden splittrad. Nötköttsföretagen gynnas av stark efterfrågan och stigande priser. För grisföretagen stärks marginalerna av låga foderkostnader. Mjölkföretagen har en allmänt mer negativ utveckling med fallande avräkningspris på råvaran. Här pekar Palle Borgström på att det finns signaler, främst från auktionerna på Global Dairy Trade, att prisfallet planar ut och att utvecklingen kan vara på väg att vända uppåt.

Oro för energin

Den geopolitiska oron fortsätter – och förvärras. Förutom det långa kriget i Ukraina är det sedan en tid även ett svåröverblickbart krig i Mellanöstern med risk för rubbning av viktiga cirklar i världshandeln. Priset på olja och naturgas har stigit kraftigt på kort tid och en del experter varnar för en energikris.

– Signalerna så här långt är väl att det inte är lika dramatiska förändringar på energipriserna som det var 2022. Det året lärde oss att energi är oerhört fundamentalt i hela samhällsekonomin och inte minst i livsmedelskedjan där höga energipriser fortplantar sig från höga gödningspriser till höga matpriser. Det återstår att se hur stark den effekten blir den här gången, säger Palle Borgström.