Det kan vara lätt att glömma, men människan är också ett djur som ingår i olika ekologiska nätverk och kan vara viktig för andra arters överlevnad. Tänk bara på våra ängs- och hagmarker där människans verksamhet skapat artrika miljöer. Ett mindre känt exempel är det charmiga humlepälsbiet. Det måste ha tillgång till väggar med obränt lertegel mellan inner- och yttervägg för att kunna gräva ut sina bon.
Sådana väggar finns främst i äldre tegelhus och korsvirkeshus. Eftersom sådana hus blivit allt ovanligare var humlepälsbiet nära att dö ut i Sverige. Ett tag trodde man att det var helt utrotat men 2004 återfanns några tiotals honor i Skillinge på Österlen. Efter att man letat i trakten hittades också en mindre grupp i Brantevik.
Det fick Naturvårdsverket att inrätta ett särskilt åtgärdsprogram för humlepälsbiet och 2014 sjösattes ett räddningsprojekt.
– Det viktigaste var att informera privatpersoner som hade humlepälsbin i sina väggar och ge råd om vad de behövde tänka på när de renoverar fasaderna. Använder man cementbruk kan humlepälsbina inte längre gräva i väggarna, berättar Måns Bruun som arbetar med hotade arter i odlingslandskapet på länsstyrelsen i Skåne.
Specialdesignat hotell skapades
I nästa steg togs ett specialdesignat hotell med flyttbara moduler i obränd lera fram. Dessa sattes upp på fasader där det redan bodde humlepälsbin.
– Det gick över förväntan, humlepälsbina verkar till och med föredra hotellen framför väggarna. Tack vare att lerstenarna går att flytta har vi kunnat flytta bina till nya platser, säger Måns.
År 2021 hittades dessutom ett fåtal humlepälsbin i en ladugårdsvägg i Årjäng i södra Värmland. Där hade arten inte setts till på 70 år, så fyndet var en sensation. Efter att efterlysningar gjorts hittades det på ett par platser till.
Förra sommaren hade arten ökat till uppskattningsvis ungefär 2 000 bobyggande honor i hela landet.
– Det har varit en exceptionellt lyckad insats. När det gäller föda är humlepälsbiet ganska mycket en generalist och kan hämta pollen och nektar från många olika växter. Därför har det ökat snabbt sedan vi kom på hur bostadsfrågan kan lösas, berättar Måns.
Beroende av människor
Men, undrar du kanske, kan humlepälsbiet inte hitta någonstans i naturen där det kan bo?
– Deras naturliga miljö borde vara erosionsbranter längs vattendrag i leriga jordar, men de finns inte kvar i dagens odlingslandskap. Drömmen är att hitta en lämplig plats att sätta ut dem på i naturen, men där är vi inte än, säger Måns.
Än så länge är humlepälsbiet alltså beroende av oss människor.
– Det har varit väldigt roligt att så många velat hjälpa till och varit så positiva till att ha humlepälsbin boende i sina husväggar, säger Måns.
Och det är tur för humlepälsbiet. För nu hänger dess framtid på att privatpersoner fortsätter att se till att de inte ska bli husvilla igen. Budgeten för hjälpinsatser har, som mycket annan finansiering för skötsel av värdefull natur, sänkts drastiskt med drygt 70 procent de senaste två åren.
– Den som bor i närheten av hus där det finns humlepälsbin kan göra en värdefull insats genom att sätta upp ett lerhotell på en varm och solig vägg, säger Måns.
Fakta: Humlepälsbiet behöver värme
Utseende: Humlepälsbiet har tät päls och påminner om en humla. Honan är svart med en röd rumpa och liknar den vanliga stenhumlan. Hannen är ljusbrun med ett svart fält på bakkroppen och vit nos.
Beteende: Arten har ett fridsamt sätt och sticks i princip aldrig – de muskler som ska skjuta iväg gadden är tillbakabildade. Om de blir irriterade på människor eller djur som kommer för nära deras bon uppför de sig som flugor och svärmar kring ansiktet för att man ska ge sig iväg.
Aktiv period: Juli är artens mest aktiva månad, men lite beroende på vädret kan de flyga från slutet av juni till början av augusti.
Utbredning i Sverige: Skillinge och Brantevik på Österlen samt på några platser i Värmland. Bin har även flyttats till Hörjelgården, som drivs av Naturskyddsföreningen i Sjöbo kommun, Lunds botaniska trädgård och Öland.
Utbredning i världen Stora delar av Europa, österut till Kina och söderut till Nordafrika. Arten bedöms ha dött ut i Danmark och större delen av Tyskland och den svenska populationen är därför viktig för att den ska finnas kvar i norra Europa.
Fakta: Stötta humlepälsbiet – bygg ett lerbo!
• Du kan göra bostäder åt humlepälsbina genom att bygga enkla träramar och fylla dem med en smet av lera och fin sand. Det ska vara ungefär 1/4 lera och 3/4 sand (0–3 mm)
som blandas med lite vatten.
• Konsistensen ska vara ungefär som när man gör chokladbollar och smeten blivit för lös.
• Hotellet sätts upp på en solig vägg, i vindskyddat läge mot söder eller sydost. Det bör också finnas tillgång till vatten och växter som ger nektar och pollen i närheten.
• Eftersom bostäderna blir tunga gäller det att upphängningen är riktigt stadig.
• För att det ska kunna flytta in humlepälsbin måste man bo i närheten av befintliga kolonier. Om du inte gör det men du ändå är sugen på att göra lerbon kan du få två andra trevliga arter som hyresgäster. Både örtagårdspälsbi och vårpälsbi trivs i lerhotell och trädgårdsmiljö. De finns i hela södra Sverige, ungefär upp till södra Hälsingland.
