Om några få dagar kommer regeringen att presentera en skattesmäll som drar undan köpkraft från vanliga löntagare, gör det dyrare att anställa och minskar incitamenten för att utbilda sig, arbeta hårt och ta risker genom att exempelvis starta företag.
En del av de 31 miljarder kronor som skatterna ska höjas med under 2016 kommer att slå hårt mot storstadsregionerna. Andra skatter kommer att göra livet svårare för dem som har valt att bo kvar i mer glesbefolkade län.
Läs också: Miljöpartiet: Synd att bönderna får rabatt på dieselskatt
Bensinskatten är det tydligaste exemplet. Den ska höjas, inte med de 55 öre (inkl moms) som först kommunicerades, utan med ytterligare fem öre. Och därefter ska den höjas varje år – med följd att Sverige, ett av världens mest glesbefolkade länder, om ett par år kommer att ha världens högsta bensinskatt.
Förslaget får precis som andra skattehöjningar givetvis negativa konsekvenser för både företag och privatpersoner. För ungefär en miljon hushåll motsvarar den extra kostnaden vid ett normalt bensinpris över 5 500 kronor under 2016-2018. Mest drabbas de som har små marginaler i sin hushållsbudget och som är helt beroende av bilen för att få vardagspusslet att gå ihop. Det vill säga framför allt de som bor utanför våra storstadsregioner.
Läs också: Undvik bensinskattechocken – 16 tips som räddar din ekonomi
Men hushållen kommer även att drabbas indirekt. Detta som följd av att företag verksamma i glesbefolkade delar av landet får högre transportkostnader. När transportkostnaderna stiger försämras företagens konkurrensförmåga. Och när konkurrensförmågan försämras slår det mot lönsamhet, möjlighet att hantera stigande lönekostnader eller att behålla och anställa medarbetare.
Det är alltså inte bara de 5 500 kronorna som påverkar hushållen. Det är även arbetsmarknaden och möjligheten att exempelvis kunna söka arbete på annan ort som försvåras.
För anhängare av högre bensinskatt – ofta folk utan bil samt de personer som sitter vid regeringens sammanträdesbord – tycks inte detta vara ett problem. Bilberoende får väl helt enkelt skaffa elbilar. Men då bortser man från att en sådan investering förutsätter att man tidigare fått en realistisk möjlighet att bygga upp ett eget kapital. Världens femte högsta skattetryck har dock gjort det alltför svårt för många att bygga upp ett eget sparkapital.
Läs också: Annie Lööf: ”Slopa kravet på bygglov på landsbygden”
Sedan 2006 har personbilarnas totala utsläpp av växthusgaser minskat med omkring 14 procent. Det är således inte miljöskäl som ligger bakom bensinskattesmällen, trots den retorik baserad på omtanke om miljön som regeringen använder sig av. Tvärtom verkar regeringen vilja att vi fortsätter att köra våra fordon på diesel och bensin. Bensinskatten ska ju ge extra intäkter till staten, så att mer av de pengar vi tjänat ihop kan kanaliseras till de satsningar som Stefan Löfven, Åsa Romson och Jonas Sjöstedt anser att de ska användas till.
Höjer man blicken är det är uppenbart att höjningen av såväl bensinskatten som den långa rad andra skattehöjningar vi nu står inför istället handlar om något annat. Nämligen en oförmåga att prioritera i statens finanser och en brist på respekt för att de 1 750 miljarder skattekronor man redan disponerar faktiskt kommer från någon annans arbete.
Joacim Olsson, VD Skattebetalarna
Vad tycker du? Skriv en debattartikel!
Följ oss på Facebook så missar du inga artiklar om landsbygden.
