
Du har nog också varit med om det någon gång. Att hela kroppen till slut exploderar när upplevelserna av orättvisa, trakasserier eller maktlöshet blivit ohanterliga. Hur ventilen på tryckkokaren sprängs loss och en fors av återhållna frustrationer strömmar ut. Det är en sund reaktion. Ilska är en normal och nödvändig instinkt.
– Ilskan hjälper oss att sätta både inre och yttre gränser. Det finns ett driv i ilskan som vi använder oss av för att ta oss vidare. Om vi använder den på ett bra sätt är det en väldigt konstruktiv kraft. Utan vår ilska skulle vi alla ha legat kvar vid våra mödrars bröst, säger psykologen Ylva Olsson-Hjälmdahl.
Läs också: Ny hjärnforskning: Du mår som du tänker!
Använd ilskan till en positiv förändring
Obehärskad vrede, när egenkontroll och objektivitet saknas, riskerar att resultera i ihållande problem och skador i relationer och kan även leda till både fysisk och psykisk ohälsa. Bättre verkan blir det om man tar ansvar för sitt ursinne och tyglar det – då undviks eventuella komplikationer och man får dessutom möjlighet till att lära mer om sig själv. Matematiken är enkel: Antingen använder du din ilska till positiv förändring – eller så låter du den äta upp dig.
Men att hålla inne sin ilska och använda den till något gynnsamt är inte alltid det lättaste – ibland uppstår ett virrvarr av tankar och känslor. Knepet är att acceptera ilskan och ge sig själv möjlighet till att förstå reaktionerna, sätta in dem i sammanhang och därefter agera förnuftigt. Att differentiera ilskan är viktigt, så att man vet vad man är arg på och exempelvis inte låter någonting gå ut över en vän efter att ha grälat med sin partner.
Lär dig att förstå ilskan
För att få distans vid ilska är det bra att använda ett helikopterperspektiv. Vad var det egentligen som hände där? Varför blev jag arg? Går det att förstå? Behöver jag sätta en gräns mot något? Har det mer med mig att göra än någonting annat? Var det ett gammalt mönster som kom in här?
Som ständigt närvarande känsla kan ilska i förlängningen vara livsfarlig. Tillståndet kan leda till hjärtsjukdomar och undersökningar har visat på tre gånger så hög risk för hjärtstillestånd. Dessutom försämras immunförsvaret och en del organ. Frekvent ilska kan också vara förpestande i alla slags relationer, och den som lever i varaktig ilska i olika former (även ironi, hånfullhet, arrogans etcetera) riskerar själv att må allt sämre.
Läs också: Massagen som knådar bort stressen
– Den som har problem med ilska bör absolut fundera på varifrån den kommer. Om man bara lever ut sin ilska fortsätter det bara på samma sätt. Men genom att släppa rädslan för sin ilska och ta in yttervärlden kan man förändra sina dramaturgier och mönster, säger Ylva Olsson-Hjälmdahl.
8 sätt att hantera ilskan:
1. Tänk efter
Gör en bedömning. Vad är problemet? Kan du påverka eller förändra något genom att säga ifrån? Vad blir konsekvenserna? Eller finns det rent av ingen anledning till ilska?
2. Andas djupt
När du är arg är tio djupa andetag inte så dumt. Då blir du lugnare och får tid till att tänka över om du ska agera på det du känner eller inte.
3. Acceptera känslan
Försök acceptera ilskan. Låt den vara där, utan att rycka undan den eller agera utåt. Till slut klingar känslan av.
4. Meditera
Lär dig meditera. Under meditation kommer du i kontakt med dina tankar och känslor, vilket kan göra det lättare att acceptera och släppa dem.
5. Förbered dig
Om du är en utåtagerande person kan det vara bra att skriva ner och analysera tre vanliga situationer du har problem med. Vad hände? Vad tänkte och kände du?
6. Uttryck dig rätt
Att gorma, skrika och gå till attack hjälper ingenting. Framför i stället lugnt och sakligt det du vill ha sagt, och använd jag-budskap i stället för att anklaga.
7. Skifta fokus
Lämna situationen som gör dig arg och ilsk. Gör i stället något helt annat – skriv ner något, prata av dig eller gå en promenad.
8. Ta hand om dig ordentligt
Många av de som har problem med ilska är ofta dåliga på att ta hand om sig själva. Förändrad livsstil med bättre sömn och mat och mer motion kan förbättra ditt humör. Den ger bättre kroppskännedom och minskar stress.



