Det sägs att man inte saknar kon förrän båset är tomt. I dagens samhällsklimat får jag känslan av att vi blivit avtrubbade när det gäller hur våra demokratiska rättigheter och skyldigheter sakta men säkert dräneras. Vet vi vad friheten med att leva i en demokrati innebär? Förstår vi det på riktigt?
Fria och allmänna val är fortfarande en dröm i många länder. På flera håll i världen kan vi i dag se att demokratin försämras. Bland annat ändras lagar som ger regeringar ökad kontroll över medier och domstolar. Självständiga medier och ett oberoende rättsväsende är centrala delar av ett demokratiskt samhälle.
För att demokratin i ett land ska fungera krävs att vi engagerar oss och deltar i demokratin. Det som händer mellan valen är också viktigt, inte bara det som händer före valen. Det är vår rättighet att få känna oss som en del av samhället och det är dags att vi tar den rättigheten på större allvar.
Genom att lära av vår historia kan vi se det som behövs nu i ett starkare ljus. För hundra år sedan började inte minst kvinnor att organisera sig i föreningar och förbund. Syftet var att rusta sig till att bli en del av samhällsbygget. På den tiden var brist på bildning ett hinder och det självförtroende som krävs för att våga höja rösten saknades.
I dag är vi bildade på ett helt annat sätt men saknar tron och energin som krävs för att påverka. Jag tror till och med att vi får för mycket information och riskerar bli avtrubbade i stället för engagerade. Som medborgare bör vi ta ansvar för samhället genom att skaffa oss kunskap. Kanske genom att läsa fysiska böcker i stillhet, avskärmade från allt som stör. Att lära oss tänka kritiskt och reflektera är ett bra skydd mot antidemokratiska krafter som utnyttjar vår oro eller rädsla.
Mötesplatser som ger möjlighet att dela sina tankar om samhället är oerhört viktiga och här har civilsamhället en viktig roll. Genom föreningslivet skapas tillit och delaktighet vilket är grundläggande för demokratin. En stark demokrati uppmuntrar medborgarna att vara aktiva och informerade och civilsamhället är den självklara arenan för det.
För att värna om demokratin och att leva i ett öppet och inkluderande samhälle med rätt att påverka behöver varje lokalsamhälle ta till vara sitt föreningsliv. Det går inte att göra på central nivå, det är på lokal nivå som det sker och det är där det måste ske.
Demokratin överlever inte av sig själv. Vi måste ta hand om den.
Läs också: Låt hembygdsgårdar bli lokala kulturcentra
