Det är mycket olyckligt att vissa politiker, och även delar av lantbruksnäringen, allt oftare skyller dålig lönsamhet för animalieproducenterna på de svenska djurskyddsreglerna.
Som ett mantra upprepas att bara vi tar bort de djurskyddskrav som skiljer oss från övriga EU, så kommer producenterna att börja tjäna pengar igen.
Läs också: ”Det största oket för svenskt lantbruk är den detaljstyrda djurskyddslagen”
Bland annat föreslår riksdagsledamoten Magnus Oscarsson, KD, att Sverige ska avskaffa beteskravet för kor i kostallar med lösdrift. Han anser att det är otidsenligt, inte ändamålsenligt och försämrar mjölkböndernas konkurrenskraft. Även en grupp svenska mjölkbönder driver frågan om lättnader i beteskravet.
Vi är av motsatt uppfattning. Forskningen har entydigt visat att vi måste se över effektiviteten i hela livsmedelskedjan och inte stirra oss blinda på djurskyddsregler, som om det vore lösningen. Och vart tar omsorgen om djuren vägen?
Det nuvarande beteskravet – minst två-tre månader om året i norra Sverige och minst fyra i Skåne – är varken otidsenligt eller omotiverat för korna. Otaliga vetenskapliga undersökningar visar en mängd positiva effekter. Kor som går ute blir friskare, får bättre kondition och ökad rörlighet i ben och leder, de har lättare kalvningar och blir lättare dräktiga.
Läs också: 10 blommor som kan försvinna när betet minskar
Antalet spentramp och juverinflammationer blir klart lägre och i princip alla klövsjukdomar blir bättre om korna släpps ut på välskötta beten. Lösdriftsystem för kor inomhus är inget fullvärdigt alternativ. Framför allt gäller det betets positiva effekt på klövhälsan som är ett problem i många lösdriftsladugårdar.
Den goda djurhälsan hos svenska kor innebär låg antibiotikaförbrukning och liten risk för antibiotikaresistens, och är därmed en folkhälsofråga. Och betande kor mår bättre även psykiskt.
Betandet är ett av kons viktigaste naturliga beteenden, och den måste få beta under lång tid. Förutom mat får djuren stimulans av ljud, ljus, lukter och miljöer. Korna får också möjlighet till utökade sociala kontakter med andra kor.
Visst finns det problem med att ha kor ute en del av året, men inget så stort att det inte går att lösa. Åtskilliga av landets bönder visar varje år att det går bra att kombinera ett framgångsrikt mjölkföretag med sommarbete åt djuren, även om man har stora besättningar med mjölkningsrobotar.
Just det faktum att Sverige är ensamt i EU om ett beteskrav gör att många dricker svensk mjölk med gott samvete. Och att vi är beredda att betala mer visar sig i stödet av lokala handlare som tar en krona mer för närproducerad mjölk. Med ursprungsmärkning och rätt marknadsföring skulle även försäljningen av svenska ostar kunna öka dramatiskt.
Läs också: Här går en mjölkkrona mer till bonden – oavsett märke och butik
Sommarbetet är en symbolfråga för mjölkkornas välfärd, vilket inte minst reklammakarna har förstått. Slopas det försvinner också många konsumenters motiv för att köpa svenskt.
Beteskravet upprätthåller de svenska mjölkböndernas konkurrenskraft genom att konsumenterna har förtroende för näringen. Om staten tar bort kravet blir det spiken i kistan för mjölkbönderna snarare än den uppgång som motståndare till beteskravet efterfrågar.
Läs också: Martin Moraeus: Därför behöver vi svenska mjölkbönder – och så kan vi hjälpa dem!
Så tänk om och tänk rätt, både för mjölkproducenternas skull och för kornas. Även om beteskravet är 27 år gammalt är det inte omodernt, tvärtom. Kornas behov och hälsa påverkas lika positivt av att få komma ut idag som 1988 när det infördes. Att ta bort den stimulansen vore ett stort steg tillbaka för svenskt djurskydd.
Bo Algers, professor emeritus, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Johan Beck-Friis
informationschef, Sveriges veterinärförbund
Torkel Ekman, forskare vid SLU
Åsa Hagelstedt, generalsekreterare, Djurskyddet Sverige
Catharina Lundberg, ordförande, Malmö djurskyddsförening
Roger Pettersson, generalsekreterare, World Animal Protection
Gunnela Ståhle, ordförande, Vi konsumenter
