LRF frustrerat: Inget händer med egendomsskyddet

Sedan sommaren 2023 arbetar en parlamentariskt sammansatt grundlagskommitté med förslag för att skydda olika fri- och rättigheter i den svenska Regeringsformen. En av dem rör inskränkningar i näringsfriheten och egendomsskyddet.

För LRF tillhör den en av organisationens absolut mest prioriterade frågor, framför allt i sken av hur svenska myndigheter har tillämpat Artskyddsförordningen.

– Frågans vikt har varit uppenbar sedan åtminstone 2015 när Skogsstyrelsen gjorde en helomvändning kring hur Artskyddsförordningen skulle tillämpas. Sedan har vi färska rättsfall där vi tycker att domstolarna har väldigt konstig syn på vad som är pågående markanvändning, säger Helena Andreason, jurist på LRF med inriktning på vatten och miljö.

LRF lämnade i oktober ett förslag till grundlagskommittén. Det bygger på ett yttrande som dåvarande LRF-juristen Ulf Wickström lämnade när han medverkade i en statlig utredning för över tio år sedan.

– Den fråga som måste ställas är när det blir orimligt att en enskild markägare får bära hela bördan själv. Där måste det finnas ett resonemang. Staten kräver att få ta mark för att uppnå en miljökvalitet men det är ju inte markägaren som har orsakat bristen på en viss art, resonerar Helena Andreason.

Enligt LRF har det i lagens mening blivit likställt att ägna sig åt miljöförstörande aktiviteter och att på sin mark råka hysa skyddsvärda arter.

– De miljoner som till exempel bor i och runt Stockholm kan inte vara med och skydda den här arten eftersom de inte äger någon skog. Då måste de betala den eller de markägare som kan lösa problemet, säger Helena Andreason.

I direktiven till grundlagskommittén skriver regeringen att "äganderätten är en förutsättning för frihet och marknadsekonomi" och att "även för enskilda är respekten för privat ägande och rådighet över egendom av stor betydelse".

– Alla utom möjligen Vänsterpartiet är i grunden med på vikten av ett stärkt egendomsskydd, så i egenskap av jurist har jag svårt att förstå varför kommittén inte kan lösa ut frågan. Socialdemokraterna har ju i sin senaste budgetmotion skrivit att skogsägarna minsann ska få ersättning, konstaterar Helena Andreason.

För att grundlagskommittén ska kunna lämna ett förslag till beslut krävs kvalificerad majoritet, i det här fallet tre fjärdedelar av ledamöterna. Därför krävs att Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet får med sig Socialdemokraterna.

LRF har haft personliga möten med ledamöter från sex av de åtta partierna i grundlagskommittén. De enda som inte har velat träffas är Vänsterpartiet och Liberalerna. Vid några av tillfällena har LRFs riksförbundsordförande Palle Borgström varit med, bland annat på mötet med Ardalan Shekarabi (S).

– Man hänvisar till tidsbrist men det kan jag tycka är lite konstigt när kommittén har arbetat sedan sommaren 2023. Men när staten kör över enskilda medborgare, som i fallet Kristoffer Stigen, borde alla politiker rimligen reagera oavsett vilken grunduppfattning de har, säger Palle Borgström.

LRF har i debattartiklar och annonser försökt utmana i första hand Moderaterna och Socialdemokraterna om deras ansvar att göra upp i frågan. En för Moderaterna besvärande omständighet är det brev till landets skogsägare inför valet 2022 där partiledaren Ulf Kristersson stod som avsändare och utlovade stöttning.

– De flesta partierna har inte tagit frågan om egendomsskyddet på tillräckligt stort allvar. En del har förhalat den och andra har inte agerat tillräckligt för att hitta vägar framåt, menar Palle Borgström.

På senare tid upplever LRF ändå att Moderaternas ledamöter har blivit mer aktiva. Det har läckt ut att kommittén hade en omröstning i slutet av oktober om den skulle ta upp frågan om egendomsskyddet eller inte. Då röstade Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet för men Socialdemokraterna emot.

Grundlagskommittén har sitt sista möte den 8 november och då ska ha partierna ha lämnat skriftliga förslag. Sedan ska kommittén slutredovisa den 7 januari nästa år.

– Regeringen behöver ge utredningen mer tid i den här frågan och ett tydligare tilläggsdirektiv. Det har LRF också framfört, säger Palle Borgström.

Ardalan Shekarabi (S) har i ett mejl till Land Lantbruk avböjt att kommentera under tiden som grundlagskommitténs arbete pågår.